Nu har vi verkligen kommit in i den där perioden när man får tillbaks sånt man brukar säga. Och när man bör leva som man lär.
När Stella gnäller eller mest låter illa, ropar/småskriker, så brukar vi säga ”Men Stella, PRATA istället, du kan ju det! Vad vill du? Berätta!”. Typ.
Idag höll H på och greja med lite skruvande här hemma, och blev less när det inte gick rakspåret så han muttrade hyfsat högt och så svor han.
Då hörs från Stella (som låg och mös i sin nya vagn i hallen) – ”Men pappa! PJATA istället!”.
Haha. 😀