Vi åt enormt god mat igår. Att ta ansvar för en rätt per familj gör ju att man orkar och vill göra något lite extra gott. Från vår familj bjöds salmalax med sesamsojadressing – en favorit hos oss. Jag har skrivit om den förr men det är värt att göra igen. Inte minst verkar den, och då i kombination med en fräsch asiatisk räkcocktail, nu bli serverad på samtligas nyårsmiddagsbord om ett par veckor. Ååååh-andet och Mmmm-andet visste inga gränser – inkluderat min pappa som innan var inte så lite tydlig med hur otänkbart intag av helt rå lax var. Hehe. Lägg därtill att detta är superenkelt att göra så har du en hit till förrätt.
Sashimi: Salmalax koriander sesamfrön
Sesamsojadressing: 1 dl japansk soja 0.5 dlolivolja 2 msk vatten 2 msk risvinäger 2 msk sesamolja 2 msk flytande honung 2 msk dijonsenap
Wasabikräm: 2 dl crème fraîche 1 dl inlagd ingefära (gari) 2 msk wasabipulver/pasta
Gör: Skiva laxen hyfsat tunt (tänk sushi-tjocklek). Lägg på fat. Ringla över sesamsojadressing. Sprinkla sesamfrön, garnera med koriander. Servera mer dressing och wasabikrämen till.
Asiatisk räksallad med chili och koriander
Till varmrätt fick vi en grymt god boeuf bourgignon som fått koka länge i svägerskans nya CrockPot. Vilken grym grej! Fräsch Gino som avslutning var mer än vi orkade men åts ändå i princip upp. Alltså! Gott!
Några som missade middagen var Henke och Max. De var i Mora nämligen. Enormt trist…
På experium igår trillade nämligen Max. Vi såg det inte, han var med lilla storkusin då, men en stund senare klagade han rejält på huvudvärk i bakhuvudet. Till slut så mycket så jag frågade om vi skulle gå upp och dricka vatten. Precis när vi kommit upp ur vattnet kräktes Max inte så lite. Isch…
Under omständigheterna fick vi efter samtal till Vårdguiden åka till läkare i Sälen. Med så små barn och misstankar om hjärnskakning gäller observation. Riktiga/mer symptom kan komma 6-7 timmar senare och då är sjukhusvård ett måste. Vi tyckte att Max hade blivit sig själv igen redan innan vi kom till vårdcentralen i Sälen men man uppskattar förstås att de är nogranna. Så Henke och Max fick åka till Mora de, för övernattning. Några timmar senare efter mer undersökning fick de dock klartecken att åka hem (och ha egen koll under natten) så då åkte de förstås vidare till Borlänge istället för norrut igen.
Natten har varit lugn och Max mår bra. Tack och lov.. Så trist på en avbruten Sälenvistelse för dem men skönt att han klarade sig utan problem lille Maxen.
Nu är resten av familjen (jag och Stella alltså) också snart i Borlänge för en paus innan vi åker resten av vägen.
Men nästa år (ja, det får bli tradition detta!) tar vi höjd för lite skidor på söndagen också. Stella är inte så lite missnöjd över att inte få åka idag och att lämna detta snölandskap. Måtte det komma dalasnö före jul så vi kan åka i Romme då!