Årets badkläder, volangerna och första baddräkten

Jag är, som väl rätt många vet vid det här laget, inget större fan av volanger och rysch eller av kläder som får små barn att se ut som mini-vuxna i begränsande plagg istället för att få vara obrydda i sitt utseende och bara vara små och lekvänligt klädda.

Att hitta badkläder till ett barn – en tjej – som faktiskt inte börjat bry sig ännu, och som vill ha bekvämt och badvänligt och inget annat än så är (årets underdrift) inte så lätt. Stella har hittills aldrig haft något annat än bara badbyxor, och så förstås solskyddströja vid mer intensiv sol.


På jakt efter fina fiskar i Mexico.

20140104-000125.jpg
Badshorts ibland – här handla kokosnöt på stranden på Sri Lanka.

I affärerna trängs bikinis, och man kan ju givetvis köpa det även om överdelen inte används, men för mig skulle det innebära att stöjda hela grejen med att det överhuvudtaget finns bikinis i små storlekar. Ja, det är alltså väldigt vanligt med små volangprydda trekants-behåar i storlek 86 (som passar 1,5-åringar dvs)… Galet – jag förstår bara inte varför. Mindre konstigt är det förstås att det mestadels är bikinis som erbjuds i storlek 134, då har många barn börjat tycka att det är det som gäller.

Men om de inte har det då, och man som förälder inte vill vara den som introducerar ett helt onödigt plagg som ska krånglas på bara för att vara “snyggt” på de platta små barnkropparna? Då är det Stadium som gäller. Det är det enda stället jag hittat där man helt delar på byxor av olika snitt och toppar, så att man kan välja att köpa en enkel del. Så himla bra! Och det utan att göra avkall på annat som kan tilltala, som färger och mönster. Stella haffade de randiga byxorna till vänster, utan att ägna ett öga åt topparna (men det kanske kommer till sommaren, vad vet jag – det tar vi då isåfall). Däremot kände jag lite att när vi är vid Lalandia kanske det känns liksom…. bart? Hon sticker ju nästan redan ut på svenska badstränder, liksom. Jag visade baddräkterna och det ville hon ha, och valet föll på denna turkosa. Bra val!

Jag är tacksam för varje dag utan volanger på rumpan och tipsar således om Stadiums funktionsdugliga och samtidigt fina badkläder för den som kanske tänker i samma banor som jag.

Här hemma återstår bara en sak – lite träning. “Mamma, jag undrar bara en sak… Hur gör man för att få på sig en sån här baddräkt egentligen?!”. Nästa helg vet vi!

Jag vill dock poängtera att jag inte kommer att total-neka Stella en bikini den dagen hon vill ha det, lika lite som jag tycker något speciellt om andra barn i den åldern som vill ha det. Däremot kommer jag fråga varför det behövs.. och så kommer hon få krångla på sig det själv om det nu är viktigt. Ungefär så.

  1. Jag håller med dig! Den baddräkten har min tjej också och jag blev fånigt glad när hon snabbt ändrade sig från den rosa till den turkosblå. Tack Frost :)! Denna modell är dessutom lätt att sätta på sig själv, eftersom den saknar korslagda band osv. De randiga byxorna var också jättefina.

    1. Precis så var det här också – valde mellan de två och tyckte denna var bra. Tjoho!

  2. Älskar också stadium så bra badkläder och att man kan välja själv vad man vill köpa. Tilde har frågat om hon kan få en överdel då ngn hade det på simlektionen i skolan. Men jag sa nej och försökte förklara så gott det gick. Men kan hålla med att det känns lite bart med bara byxor vid större ställen men då är ju baddräkt perfekt. Tilde har flera stycken 🙂

    1. Efter ett tag kommer det säkert bli svårt att neka, och egentligen svårare att förklara. Vi ser ju liksom problemet, men de förstår förstås inte det och då kan det ju snarare bli att man “skapar” det. Jag hoppas dock att “du har ju inget att ha i toppen” och “då blir det jobbigare att ta på” räcker ett tag till…

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ mig!

Mer läsning...
Paleochora - mysig by på Kreta
Det fria livet som egenföretagare (?)