Att resa på fotbollsmästerskap, eller; Äntligen EM!

Det finns verkligen inget härligare än en försommar med fotbollsmästerskap. De åren är bara de bästa! I år heter det EM och Paris är platsen. Vad jag hoppas att vi får en rakt igenom njutningsbar EM-fest! Lite på helspänn är man ju i världen idag…

Ikväll gör Sverige debut i mästerskapet och jag rotade långt ner i mina gömmor och mycket riktigt så känner jag mig själv riktigt bra och hade inte gjort mig av med det här linnet trots både en och tre flyttar sedan den köptes. Platsen var Tyskland, året 2006 och upplevelsen helt fantastisk. När barnen är stora nog drömmer jag om att uppleva ett mästerskap på plats igen. Jag minns tryckande värme och en luft som dallrade inte bara av den utan av ljuden som konstant ljöd genom luften. Hejarop, höga skratt, ramsor och sånger. Det var en helt fantastisk upplevelse!

Hade bara Sverige levererat bättre än de gjorde i den öppningsmatchen (0-0 mot Trinidad and Tobago i Dortmund) hade förstås stämningen varit betydligt härligare även på kvällen, men jag drar mig ändå till minnes en otroligt rolig kväll också.

Mobilbilderna jag lyckades hitta (dålig kvalitet, sorry). Tänk att det var före iPhones tid, och tillika före både Facebook och Instagram och – ja, allt sånt. Haha!

Nästa gång jag åker på mästerskap tror jag dock att det inte riktigt kommer att se ut som den gången. Vi kommer förmodligen inte låna en bil av föräldrar för att köra dryga 130 mil till destinationen. Vi lär inte heller bo i våningssäng, i små skyffen med många fler avdelat av pappväggar under öppet tak i en stor mässhall. Inte heller kommer vi handla alkohol i “bordershop” för att kunna sitta i park stundtals och spara in någon krona här och där. Nej… det har hänt en del på 10 år.

Fast en del av mig ser ändå just den där inramningen som en stor grej i upplevelsen av ett mästerskap. Och trots att jag kommer att ha passerat vid 40 vid nästkommande mästerskap så tänker jag att man inte behöver mogna så värst på alla sätt och vis.

Ikväll blir det dock aningen mognare öppningsmatch. Jag tar på en odd molly-kofta över linnet, och promenerar hem till en familj i villa-grannskapet och hejar fram vårt landskap ihop med ett stort gäng i många åldrar; från bebis via ett helt gäng barn till – tydligen – vuxna. Det livet är inte fel det heller!

Följ mig!

Mer läsning...
Sportlovsavslutningens spridda tankar