Fluff-fritt? Då får jag ta mig till fluffet!

Som jag sett mitt flöde peppras av härliga vinterbilder från hela Sverige, och inte minst Stockholm, den senaste veckan. Det har inte fått mig att längta hem, men det har helt klart bidragit till känslan av en totalt utebliven efter-semestern-depp. Jag behöver ljus och värme under någon period på vinterhalvåret för att klara hela vintern med gott humör, men nästan lika mycket behöver jag en äkta, riktig vinter och aktiviteterna som kommer med den.

I mitt huvud hade jag nästan sett mig själv ta med Meja och njuta en föräldraledig dag med längdskidor med henne bakom mig i pulka (vilket inte var särskilt realistiskt med tanke på att jag har mina skidor i Dalarna och inte äger någon bebis-skidpulka), drömde pulka-med-barnen och Hammarbybacken-drömmar, och såg fram emot knarrande snö under fotsulorna och träd med ljuvligt, vitt fluff på.

Men, sanningen är att de många minusgraderna ungefär lagom till att vi landade bytts mot någon plusgrad, och allt fluff på träden är borta. Vägarna är slaskiga och på många ställen bara, så även om snön ligger kvar på marken utanför vägarna så var känslan inte riktigt den jag hoppats på.


Nu finns dock ingen anledning att sörja det, för Stockholm är och förblir ett ställe som inte gör sig bäst för en vinterälskare – så jag gör mig istället redo för nästa resa och tar mig till fluffet istället. Redan på torsdag morgon lämnar jag stan och åker till – tada!Åre. 

Det dök upp ett erbjudande från blogg-branschorganisationen Influencers of Sweden om en workation – en slags aktiv konferens – och hela upplägget kändes så totalt roligt så jag var inte sen att haka på. Möjligen kommer det lite tätt inpå Bali, men kombinationen massiv vinterlängtan och att ha spenderat fyra veckor med familjen varenda sekund varenda dag gör att den ändå känns helt perfekt. Jag ska med andra ord åka skidor, bloggjobba, podda, nätverka, inspireras och lära mig nytt, hänga på spa, yoga, blogga och njuta av Sveriges bästa fjällort. Lyllo mig!

Så i detta nu packar jag upp och tvättar från Bali samtidigt som jag förbereder en packning med betydligt varmare kläder. Lätt surrealistiskt, men det kunde inte kännas mer rätt!