Imorse vaknade Stella – och således hela familjen F – klockan halv 10. Det har typ aldrig hänt förut, och var såklart skönt. Fast… Det innebar att vi hade 10 minuter på oss innan vi behövde sitta i bilen, fullt utrustade för en heldag i skärgården. Hur konstigt det än må låta så hann vi. Imponerande! Och "lite" stress var det värt, vi har haft en urskön dag med familjerna W och (snart) W.
Vad som var mindre skönt än sovmorgon var såklart den vakennatt som låg till grund för den. För det är såklart antingen eller. Mellan midnatt och 06 vaknade Stella ungefär varannan timme av att hon övat krypning mm i sömnen och stod på knä – där hon förvånat vaknade och undrade vad sjutton hon skulle göra nu, och varannan timme av att hon hostade så. Att vakna en gång i timmen är inte helt skönt, måste jag säga.
Vi håller tummarna för en lugnare natt. Och går inte den önskan in så önskar jag en sovmorgon av det längre slaget. Tills imorgon eftermiddag eller nåt, ungefär. Det kan jag behöva.
Godnatt!