Det här är ingen blogg jag följer egentligen. Men jag har kikat in några gånger, och nog får han en att känna saker, det får han.
Som när han berättar om att han fått många reaktioner på att han några gånger lite omedvetet råkat skriva "han" om sin dotter Charlie. Sedan berättar han om när de fick reda på att de väntade en dotter, och han från början blev chockad av beskedet för att senare verkligen vilja ha en flicka och inget annat. I sista meningen skriver han sedan "han" istället för "hon". Det krävs ingen raketforskare för att förstå att det var medvetet, och provocerande – han är rätt provokativ och på det sättet underhållande. Sen får han enormt många kommentarer på detta, folk som argt påpekar att "Nu skrev du ju HAN igen!". Å halleluja, det är så fantastiskt roligt!
Och sen kommer ett sånt där inlägg som känns ganska simpelt, men bara berör.
Jo. Jag gillar det. I lagom doser.