Idag tog vi en av morgonens första bussar till ett annat system som ingår på samma liftkort. Kaprun heter byn som man passerar en bit upp i bergen för att komma till en kabinlift som tar en upp till basen. Alltså, första delen var så sjukt hög!
På väg upp.
Och titta ner! Eller gör inte det förresten… Garanterat jätte-magsug. Jag kan inte fatta att jag gjort ett canyon swing i NZ, idag verkade jag ju nästan höjdrädd?
Från basstationen på typ 2500 m höjd har man access till ett rejält system på en glaciär. Så coolt!
Bara en massa liftar av olika typ och åt alla möjliga håll. Ett virrvarr mestadels röda och blå backar. Perfekt!
Däremot var det snö och framför allt molnigt på morgonen och därmed dålig sikt. Jag gillar inte dålig (läs: helt utebliven) sikt. Alls. Jag blir lite rädd/osäker, spänner mig, blir trött – och njuter inte. Så första åken var lite kämpiga. Men ändå var det så coolt. Och vi hejade på solen, Kämpa Solen, vi ser dig!
Så efter en timme eller nåt fick vi en fin fika och gjorde en plan.
Planen var att åka upp på toppen på berget, Kitzsteinhorn, som mäter 3203 möh. En sista kabin. Högt.
Så det gjorde vi. Toppstationen bjöd ju såklart inte på den utsikt den kan under klara dagar. Men läckert var det ändå.
Och tänka sig att när vi tog oss ner med den obligatoriska bergbanan så kämpade solen igenom lite mer. Några drog på offpist av säkra slaget ”opistad godkänd pist” och jag, Erika och Anna njöt av helt fantastiska orörda backar, pister med några decimeter puder över, där våra carves gjorde första spåren i snön. Mitt livs mesta skidnjutning någonsin. Lycka.
Mot säker offpist.
Våra åttor.
Jag, solen, bergen och mina kompisar.
Efter grymt god och lite sen lunch (vi fastnade ju såklart ute i pudret) var vi superpepp att komma ut i ljuvligaste backarna igen – men då var tyvärr molnen åter och därmed dåliga sikten så vid tvåsnåret tog vi oss ner igen och tog bussen hem till Zell am See. Sjukt nöjda (och väldigt möra). Alla med några av livets bästa åk bakom sig. Kaprun fulländade vår Zell am See-upplevelse. Tack för det.
