Det är tur att inte sommarsemestern bara handlar om strand och bad… Men även om den yttersta solen och värmen saknas så fryser vi inte, och inte blir vi blöta heller. Dagarna är helt enkelt sköna, och vi har inga problem att sysselsätta oss.
I måndags spelade vi äventyrsgolf på Punch ute vid Tylösand. Det är en riktigt härlig minigolfbana, och jag förstår att det allt som oftast är fullt med folk där. Riktigt mysig inramning för en sen eftermiddagsöl med vännerna, eller som för oss – aktivitet dagtid med barnen. De tröttnade inte på de 12 härliga hålen – alla utmanande på sitt sätt, och visst är det läckert med de ambitiöst utformade hålen?
Gårdagen var en heldag i nordvästra Skåne. Rättare sagt så tog vi sikte på Höganäs saluhall, som vi hört mycket gott om, och det var verkligen värt alla positiva ord vi hört. I den gamla keramikfabriken ryms nu ett flertal inredningsbutiker och annat, men mest fokus är det på mat. Saluhallen är otroligt fin med en massa härliga varor, och restaurangen som serverar en härlig och vällagad lunchbuffé (249:-) ytterst charmig. Vill man kan man annars äta det som ryktas vara Sveriges bästa hamburgare på Garage just bakom saluhallen, eller testa bryggeriets olika ölsorter.
Vi åkte igenom de små samhällena, som gulliga Mölle, besökte Kullens fyr och så tog gjorde vi som ni redan vet av med massor av energi och klättringslust på coola Nimis.
Sjukan då? Jo, det är Meja som är lite hängig. Hon har varit förkyld ett tag, men det har inte känts som något värre – utan det som varit värst är hennes hosta. Hon rosslar och skäller om vartannat, och det märks på hennes humör och inte minst på hennes (och med hennes menar jag min) sömn. Världens gladaste och enklaste bebis är utbytt mot en gnälligare variant, som helst inte vill leka själv på golvet en enda sekund (eller vara med någon annan än sin mamma) och som ratar all annan föda än amning. Låt oss säga såhär – jag hoppas innerligt att det är enbart förkylningen som gör det och inte en personlighetsförändring. Helt färdig är vad jag är. Och just det, inte helt kry jag heller – lite halsont och allmän känsla i kroppen. Jag klarar läget, men någon träning är det verkligen inte tal om. Jag är förvånad, och lite imponerad, att jag är på så bra humör som jag ändå är.
Det är nog för att jag får dela mina dagar med dom här. Och Henke, för en gångs skull bakom kameran (sett till resultatet kanske han borde vara där lite oftare, haha).
Idag, dag 6 med Mejas hosta och med andra ord en vecka sedan hon för första gången sov en hel 12-timmarsnatt utan mat (har aldrig känts mer avlägset…), åkte vi in och fick henne bedömd av läkare eftersom hostan inte går över. Hon var väldigt slemmig tydligen och fick inhalera koksalt för att lösa upp lite men värre än så var det som tur är inte. Nu hoppas vi på en piggare bebis och fortsatt härliga Halmstadsdagar!
