Redan klockan 6 imorse vaknade Stella. Det verkade dock som att hon skulle somna om med lite hjälp. Som vanligt den tiden på morgonen, då hon brukar somna om och sova till 7 då vi gör morgon.
Men imorse kl 6 körde jag en Henke, och väckte H, sa "Stella är vaken. Jag går ut och lägger mig i soffan, det är väl okej?". Sen vaknade jag i soffan strax efter nio, skööönt. Gick in i sovrummet, la mig med H och Stella som sov, och sen vaknade vi hela familjen halv elva.
Snacka om sovmorgon!
Visserligen hade H kapitulerat vid 6 och gjorde morgon med Stella, var vaken 1½ timme, men ändå. De efterföljande timmarna (för honom – hela tre blev det ju, och hela morgonen alltså för mig) var hur sköna som helst.
Tack för den sovmorgonen!