Jag är rätt dålig på det där med VAB. När barnen är hemma sjuka tar jag varje chans till att jobba bort lite, och försöker i möjligaste mån komma framåt på jobbet och bara vabba (= ta ut ersättning) så lite som möjligt. Det är ju både en för- och nackdel med att ha ett jobb som mitt. Mycket kan göras hemifrån så man släpper det aldrig riktigt, vilket är bra för när man kommer tillbaka har ju ingen gjort ens jobb åt en utan allt väntar och det tar många extra timmar för att komma ikapp. Ibland kan ju riktig VAB dock vara det enda som gäller för både barn och förälder.
Idag stod jag framme i projektorns sken mitt i en mening när telefonen med förskolans nummer ringde. Har jag förresten sagt att jag är själv med barnen från tisdag till söndag denna vecka? Jo.
Väl hemma slängde vi i oss i soffhörnet, jag och den febrige (Stella valde att vara kvar på skolan och gå med en kompis hem) och just ja – dagtid visas ju skid-VM på TV. Kanske blir det lite mer riktig VAB denna gång?
Max somnade aldrig när vi låg i vårt mysiga hörn men sen kröp han ner på golvet under soffbordet och det passade honom tydligen snäppet bättre. Hmmpff.