I förmiddags var jag på stan och agerade åter igen bröllopsklännings-smakråd (börjar bli något av expert på detta känns det som, haha). Det var trevligt och faktiskt även fantastiskt på ett sätt, som jag kanske återkommer till (fast träffad vet. oh well). Iallafall, sen åkte jag hem strax efter lunch, men kände att jag inte var helt sugen att vara hemma själv hela eftermiddagen, och försöka roa den lilla, som numera inte alls är så förtjust i att leka varken själv eller med sällskap på golvet. Och jag orkar inte riktigt dansa och sjunga HELA dagarna… bara halva. Så jag snikade mig in på öppna förskolan, där det tisdagar och torsdagar är för barn som är över 10 månader.
Där var det röj vill jag säga! De flesta barnen kröp, och några gick, fast Stella smälte bra in med sitt målmedvetna ålande. Och som hon ålade! Hon öste på järnet, och helt plötsligt hade två timmar gått. Två timmar med en genomnöjd Stella, som hittade massa roliga leksaker (framför allt bollar var poppis, way to go girl!!!) och nya kompisar.
Efter lite promenad med sömn, matpåfyllning och lite sång och mys så leker hon nu på golvet här hemma och är hur nöjd som helst med det. Tänk om hon idag på ÖF hittade tillbaka till sitt härliga humör och inställningen att livet är en fest, som hon haft förutom stundtals de senaste två veckorna?! Det vore ju fantastiskt!