Det finns såklart få saker som är bra med vattkoppor. Sanningen är faktiskt att vi tänkt ytterst seriöst på att vaccinera barnen mot det. Vattkoppsvaccin ges som del i basprogrammet för barn i många europeiska länder, och det diskuteras om det ska göras så även i det svenska. För de flesta barn är det såklart ingen farlig sjukdom, men det finns också de som får det betydligt besvärligare – och farligare – med invärtes vattkoppor i tarmar mm.
Jag erkänner dock utan omsvep att för oss handlade det mycket om onödig sjukdom för barnen, onödig frånvaro från jobb och ja – jag är inte sån där som är rädd för testade vaccin. Det finns ju de som ifrågasätter alla vaccin till och med. Jag tycker inte att resonemanget kring det (välkommen att kika in i trådar på Familjeliv t.ex) inte verkar särskilt smart.
Hur som. Det som då är bra med vattkoppor är ju såklart att när de väl haft det så får de det inte igen. Den långa vab-tiden som man vet redan från början och får ställa in sig på möjliggör ju också till lite mer backup för de som har den lyxen. Vi har möjligheten lite iallafall – engagerade föräldrar som inte kan rycka in på kort varsel eftersom de bor långt bort, men med lite längre tidsfrist kan det funka. Min pappa har varit här i ett par dagar och hängt med prickig Max och oprickig Stella, och i början av nästa vecka kommer farfarn till undsättning. Denna fredagslunch har jag dock tagit över och Stella ska få lite roligare än att hänga med sin prickiga bror.
Jag är inte sådan som tycker att ett syskon ska vara hemma alltid när det andra syskonen är sjukt. Men vid vattkoppor kan jag tycka det. Samtidigt är nog Stellas hemmatid lite onödig den här gången, för på förskolan är det riktig vattkoppsepidemi, smittan verkar flöda fritt och många är hemma med det. Och nej, hon har inte fått någon prick än, även om vi hoppfullt letat. Det vore ju schysst om deras hemtid gick lite i varandra iallafall – men nej.
Så nu har hon åkt med morfarn till stan och ska ha lite kul med kusinerna som kommer med tåg från Borlänge med mormorn. Mysiga tider!
Max klagar inte nämnvärt på kli, men vi smörjer med PoxClin (som dämpar klåda och är anti-bakteriellt) tre gånger om dagen och igår kom supersnälla Hanna med en laddning Tavegyl så han har fått det innan han ska sova. Igår natt, utan Tavegyl, sov vi alla superdåligt och Max snurrade hela natten och var vaken massor, men inatt sov han nära 12 timmar utan ett knyst. Härligt.
Jag tycker också att de verkar lugna ner sig nu, går det åt rätt håll tro?
Nu när vabben redan är ett faktum tänker jag njuta av en fredagseftermiddag som innebär helg. Max lunchsover och tystnaden är total – ah, den lyxen!
Ps – Om det är någon som vill ha lite koppor så är ni så varmt välkomna att bjudas på smitta och kaffe. Vilken dag som helst.