Vi har varit rätt frånvarande från Stockholm den här vintern, med veckoslut borta titt som tätt. Det kan resultera i plötsliga attacker av Stockholmslängt och när man väl är tillbaka och höjer blicken igen värms hjärtat rejält över känslan av att vi bor i världens bästa stad. Som idag.
Och en annan sak är det där med att vi hela tiden vill få in träning på helgerna, vilket resulterat i är att vi blivit mycket sämre på att ta promenader ihop, och det saknar jag också rejält. Det är ju bästa kvaliteten i att känna att man gör något bra, kunna prata en hel massa och samtidigt göra något ihop med barnen, för det finns många naturliga stopp efter promenadvägarna med nya, roliga ställen för dem att leka på. Win-win.
Så, när vi idag kom hem i rätt hyfsat tid på eftermiddagen och direkt gav oss ut på långpromenad i favoritomgivningar hemma i Stockholm kände vi oss nästan lyriska. Sen stannade vi på en brygga och lät barnen käka varm choklad och smörgås-mellis och allt var alldeles särdeles mysigt. Jag glömde för en stund nästan av att jag är sjukligt less på snö och is.