Det finns inget ställe som är bättre att följa årstidernas svängningar på än vid sjön Trekanten vid Liljeholmen. Det är som att höstens färger sprakar intensivast där, som att vintern speglar sig klarast och inte minst är det där knopparna på träden är tydligast när våren på riktigt gör sitt intåg. Som nu. Det tänkte jag på när jag cyklade hem från träningen i lördags morse, och försökte fånga de där skira gröna knopparna på bild. Svårt.
Snart kommer vi möta årstiderna någon annanstans, och på nya sätt. Det känns inte minst konstigt att vi snart har en stor trädgård och att det där gömmer sig en hel massa växtlighet vi inte vet något om. Vi köpte en tomt inramad av grått ris och snart kommer det där vara hallonbuskar, fruktträd, syrenbuskar och en hel massa annat. Sägs det. Vyn på google maps vittnar om en grön och lummig tomt – inte direkt som den ser ut nu. Jag trodde aldrig jag skulle säga det, men helt plötsligt är jag helt övertaggad för det där med trädgård och jag ser så mycket fram emot att lära känna en gård. Ja, faktiskt till och med att jobba med den. Lite. Då och då. Jag tror till och med att jag kommer köpa mig ett par arbetsbrallor. Känn på den!
Tydligen en hallonbuske till höger och vad mer?
En altan inramad av grått ris. Eller?