Idag har vi riktig höst, ynka 4 grader imorse i Stockholm och ytterst få ytterligare grader under dagen. Helt underbart, skulle jag säga! Och med höstkänsla kommer också vinterlängtan och med den suget efter skidåkning.
Efter att spenderat i stort sett all tid på skidor som barn i de svenska dalafjällen så är det först på senare år Alperna blivit en skiddestination för mig. Numera är det nästan ett årligt inslag, och såhär i slutet av september börjar jag på allvar snegla mot de där helgerna i februari. Ska vi få in en weekend i år igen? Vart? Nu lutar det åt att vi kommer få in resa med samma sällskap som de senaste två åren och att vi åker tillbaka till samma ställe som förra året. Inget är dock säkert, kanske blir det ett viloår.
Alfvan spekulerar i vart hon ska åka i vinter och jag och Sofy var snabba att börja prata orter. Tips allmänt är svårt att ge, för upplevelsen är mycket beroende på väder såväl som förutsättningar både gällande snö och annat, men här kommer några ord om de ställen vi varit på de senaste åren. Otroligt nöjda med alla är den korta sammanfattningen…
(märk väl att jag är en piståkare och inte kan nämna mycket om offpist)
Italienska alperna är ju helt enkelt – Italien. Livsnjutandet är lite högre, och det gillar vi ju. Maten blir liksom inte godare än i Italien, kaffet inte bättre och vinet inte mustigare. Vidare är pisterna hur härliga som helst – italienarna kan sina pistmaskiner – och åkningen passar carvingfantasten perfekt. Många ställen är små och mysiga, och ja – det är charmigt helt enkelt. För några år sedan var vi i Courmayeur och det var en otroligt mysig by och det är enormt vackert. Ett mindre system, men ändå superbra åkning.
I vintras (som i för ett halvår sedan) var vi i Val Gardena. Det blev verkligen en favorit! Byn var kanske inte lika intimt mysig som Courmayeur men åkningen var fantastisk. Variationen enorm, vidderna fantastiska. Vi var så nöjda så vi kanske tar samma ställe i år igen… inklusive samma hotell. Det säger en del om destinationen!
Zell am See ligger i Österrike och det märks. Tyrolkulturen är påtaglig, varenda hus ser ut som man föreställer sig. Maten är med sin förkärlek till korv, schnitzel och kött inte direkt lika härlig som i Italien, så även om vi hittade flera bra restauranger med god mat så når det inte i närheten av det italienska njutandet för mig. Och god öl i all ära – men rödvin är godare och fräschare alltid förutom på after skin. Just den är dock bättre i Zell am See än på många andra ställen. Åkningen levererade helt klart (när vädret var okej). Och tröttnar man på ett stort pistområde är det nära och lätt att ta sig till glaciären Kitzsteinhorn.
Franska alperna är värd för alpernas allra högsta berg – Mont Blanc. Då gäller Chamonix som ort (där jag inte varit – än). Grand Motte är inte långt ifrån och de där höjderna alltså – galna! Man är oftast ovan molnen och utsikten är helt magisk. Man kan åka hela vägen uppifrån och ned och det ger förstås galet långa pister – överlägset! Val d’isere är orten då och det är både mysigt och lite större med mer drag, vilket kan vara kul. Med ett system som sitter ihop med Tignes kan man åka i flera dagar i konstant nya backar.
När vi var i Vald’Isere var vi studenter…. Åkte en lånad bil ner hela vägen från Sverige för att det var billigast, bodde i en lånad lägenhet och hade matsäck med oss i backen varje dag. Vi jobbar inte riktigt så längre, men det hade sin charm.
När jag läser igenom detta inlägg blir jag som sagt yttterst sugen, och börjar nästan göra utfall på stört. Det är så mycket värt med vältränade ben om man ska njuta en alpsemester! Däremot blir jag sugen på att se nya ställen, så kanske blir det inte Val Gardena ändå. Jag har hört väldigt mycket gott om St Anton, det kanske vore nåt. Men Italien. Vad bra italien och italienska alperna är. Och det där sällskapet vi blivit bortskämda med.
Allmäna tips är annars att åka vuxna – det finns bättre ställen att åka till med barn. Ska man få ut rätt av alperna ska de orka åka långt och länge med goda miner, och där är de inte förrän de är tonåringar. Åker man en långweekend (perfekt om man har mindre barn hemma, eller vill spara på semesterdagarna) så är en utmaning ofta att hitta boende som hyrs ut dagvis, många hyr bara ut lördag till lördag. Leta intensivt… Att hyra bil går bra och avstånden från flygplatserna är ofta korta – men se till att inspektera bilen noga vid avfärd och anlita en känd firma för att minimera risken för försök till bedrägerier på olika sätt (vi har råkat ut för det flera gånger…). Och utfallen!! Glöm inte utfallen!