Jag gick upp i ottan och hoppade målmedvetet upp på cykeln. Men jag kom inte särskilt långt, utan den fick spendera sin dag här, och jag fick hoppa på bussen med träningskläder, nyvaken uppsyn och rufsigt hår.
Heja Nacka för superbra cykelställ… men var är pumparna?
Tydligen hade jag ingen luft i bakdäcket. Det var ju otroligt tråkigt… Det enda positiva med det är att jag nu fick förklaringen till att det kändes så otroligt tungt (och tråkigt) senast jag cyklade tur och retur jobbet. Redan då smällde det till lite i däcket och gick som sagt väldigt tungt. Det var nog inte fullt lika tomt då som nu, men förmodligen en bit på väg.
Så mycket för den ambitionen, med andra ord. Det kunde dock ha varit värre, och cykeln stod kvar när jag kom med bil för att plocka upp den ikväll och det där däcket ska vi väl kunna fixa. Om inte annat kommer händige svärfar om dryga veckan…
För övrigt har dagen varit helt ljuvligt skön och jag har plockat in några kvistar syrén från vår häck som sprider fantastisk doft i hela vardagsrummet. Alltid något!