Jag jobbade på Intersport alla lediga helger och lov under gymnasiet och något år efter, dvs på nittiotalet, så jag minns när de mest färgglada aerobicskläderna gjorde sitt intåg på den svenska marknaden. De färgglada tightsen som man skulle sätta en baddräktsliknande dräkt med string ovanpå. Just de allra mest utmärkande outfitsen var dock beställningsvara i min lilla hemstad i Dalarna, men några lite extra coola tjejer beställde förstås hem dem och jag stod där i kassan på Intersport och fascinerades. Skulle de ha det där på sig?! På fullt allvar?!
Själv följde jag med på något aerobicspass i någon källare vid något ovanligt tillfälle på den tiden, men vad hela grejen skulle vara bra för förstod inte jag. Modet ska vi inte tala om. Vad är det för fel på shorts och t-shirts? Riktigt stora shorts med riktigt stor t-shirt. I min värld det ultimata träningsplagget ändå. Eller ultimata och ultimata… Det enda. Jag höll i under hela universitetstiden med sin ”intensivjympa” på GIH, tills jag köpte mina första ”jazzbrallor” någon gång på sluttampen av de åren tidigt 2000-tal. Joråsatte. Shorts och t-shirt alltså. I stora herrstorlekar, helst. Underskattat.
