Vi anlände Åre sent igår kväll. Det är ju för härligt här, men vägen hit är inte att leka med. Det är så LÅNGT! Men, den som väntar på något gott…
Det är första gången jag är i Åre sommartid, och dessutom har jag konstaterat att senast jag var här stagedivade jag (!) och blev i stort sällskap utkörd från ladan vid åresjön pga att golvets hållfasthet inte kunde säkras under en efterfest… Så det hörs ju att det var över 10 år sedan (och på konferens med ett festglatt stort amerikanskt konsultbolag).
Bredvid den där icke-festsäkrade ladan ligger den här gången kajakerna på rad, redo att sänkas ner i Åresjöns vatten för att imorgon paddlas 18 km under den sträcka som inleder Åre Extreme Challenge. Förutsättningarna idag har inte varit optimala med rejäl blåst, men innan Henke & Mats och de andra ÅEC-deltagarna startar imorgon bitti hoppas vi det lugnat ned sig!
Berget, alltså Åreskutan, som imorse låg under blöt dimma har under dagen visat sig, och att springa upp och ned för den under den andra sträckan lär också vara utmanande, inte minst med massa snö på toppen.
Sedan är den sista etappen mountainbike i 30 km. Det ska bli så kul att heja på! Hoppas att de där extremsportarna (ska jag sätta citationstecken eller inte tro?) också tycker det!
Jag och den andra multisportfrun C har för övrigt gjort vår fysiska ansträngning idag, då vi vandrade den 12,5 km långa Blanktjärnsleden. Det var fantastiskt bra, helt otroligt vackert, och kräver sitt eget inlägg.
