Vi har inlett semestern på sedvanligt sätt – med Peace & Love i Borlänge. Jag tror det är 13 e året i rad nu, förutom de år då festivalen uteblev. Det vill säga året då festivalen gick i konkurs och ställdes in och det efterföljande året då den helt enkelt inte existerade. Förra året återuppstod den i ett format mer likt det för över tio år sedan – med runt 10 000 besökare per dag till skillnad från storhetsårens 50 000, och även om banden då förstås var bättre så är det inte fel med den lilla festivalens omfattning. Det är bara så trivsamt!
På torsdagskvällen gick således årets festivals startskott, och med det också vår semester. Under helgen har vi kanske inte gått från konsert till konsert på ett stressat sätt, för Peace & Love innefattar så mycket mer för mig – inte minst häng med kompisar och bekanta från nu och förr. Men band som passerat och setts mer eller (betydligt oftare) mindre inkluderar bland annat Miriam Bryant, Frida Hyvönen, The Hellacopters, Henrik Berggren (från Broder Daniel), Millencolin, Maria Hazell (måste lyssna mer på henne, så bra!), Cherrie, Vapenbröder, Jose Gonzales, Johnossi, Miss Li med flera. Allra bäst min Peace & Love 2017 måste jag säga att Icona Pop och Dada Life var. De senare är DJ-duo, och det var så sjukt grym stämning med ett helt hoppande publikhav och jag njöt varenda sekund av framträdandet som pågick mellan 00.30-02.00. Jag kan inte ens beskriva hur mycket ös det var, men det var något alldeles galet med konfetti som singlade, uppblåsta bananer i gigantisk storlek som flög över publiken, rökmaskiner och ljud- och ljuseffekter. Så oerhört mäktigt!
Lite blandade bilder från helgen då;
Vackra Dalarna och härligt kompishäng.
Att cykla i kvällsljuset på väg in till festival – det är en känsla jag aldrig tröttnar på.
Att sitta och hänga på en scen och sedan befinna sig bakom en singer-songwriter – det är bara så Peace & Love i det lilla formatet. Ibland är det inte de stora konserterna som är det bästa.
Sen var det som sagt det där med härliga kompisar. Och märkliga saker som cava med grön red bull. Konstigt?
Icona Pop. Så otroligt coola, och en rätt intensiv show det med. Den där sommarhimlen, förresten? Jag tröttnar aldrig på den i kontrast till de upplysta scenerna. 
Det är helt klart en känsla av dagen efter denna söndag – att nu är det över för den här gången liksom – men allra mest är jag bara nöjd över ännu en härlig och rolig festival. Nu blir det Halmstad med betydligt lugnare dagar – så välkommet.
