Tiderna förändras, för jag tror bestämt detta var den mest episka after skin jag upplevt i Åre, någonsin.
Den på Ica Åre idag, dvs. Meja hade nämligen gått all in i backen, och så blev det såhär. En annan after ski, men en av de bästa jag upplevt. Hennes storasyskon också – som älskade att lägga matvarorna på henne, för att de kunde. Roligaste storhandlingen ever! Om inte annat så tror jag sällan det skrattats så mycket på Ica Åre som det gjorde idag.
Hon körde nämligen all in idag, den här tjejen. Och den där känslan efter årets första skiddag… det är ju inte så att den känns helt obekant. #sliten
Meja började dagen med att anlända Rödkullen i bil med mig och Max, medan Stella och Henke tog sig an systemet direkt från byn, och ungefär två sekunder senare deklarerade hon hur mycket hon frös och ville gå in. Kanske tog jag ett par extra djupa andetag just då, men korv och bulle fick det bli – redan klockan 11.
Sen var hon dock redo, till min förvåning. ”Nu vill jag åka skidor!”. Samtidigt kom Henke – som har betydligt mer tålamod än jag vad gäller barnens skidåkningslärande – och så gav hon sig av. Det tog några åk vid bandet men så var hon helt plötsligt varm i kläderna och körde järnet. Med sele och utan. Själv i knappliften. Stanna eller svänga kan hon inte, men entusiasmen var enorm. Runt 1,5 timme eller kanske 10 åk senare grät hon när jag sa att vi skulle åka hem. ”Jag vill åka MER!” skrek hon ursinnigt.
Så, så gick hennes första skiddag för säsongen. Klart över förväntan. Vi lär kunna åka ihop på hela berget i år. Att stanna eller svänga själv är nog mer än vad hon som den nyblivna 3-åring hon är kan klara varken fysiskt eller mentalt, men att vara ihop familjen i systemet är allt jag önskar mig.
Max ville bara köra snowboard och knappt ens det, och Stella var lite osäker med helt nya och rätt långa skidor men glad att vara tillbaka i backen. Det kommer ta sig.
Och Åre, alltså. Det är så ljuvligt att vara tillbaka och jag kan inte tänka mig någonstans där julkänslan är högre. Vi kommer slita här, för skid- eller vintersemestrar är aldrig enkla eller självgående med barn i den ålder våra är, men jäklar vad jag njuter. Det här är nog det bästa jag vet och jag önskar mig inte någon annanstans i hela världen just nu.
