Mysig dag med brorfamiljen med lunch och fika, massa lek för Stella med kusin Nils, shopping bara jag och mamma på Kupolen ett bra tag, allmänt bra och härligt med vår och bara liksom… nice.
Och sen…
En stooor kräks från Max, över mig (byxor, tröja), på mattan, …
Det var just innan läggdags och man vet ju aldrig. Var boven i dramat chipsen på kvällskvisten? Något annat? Så i med en välling och läggning.
En stor kräka till. I sängen, lite över mig, kladdigt barnhår.
Yippie.
Nu har han just somnat och den där mysiga avslutningen liksom kom av sig lite.
Men men, han sover och vi kan inte göra mer än att göra det vi tänkt. Käka toast med löjrom, grilla entrecote och ha det mysigt liksom.
Och invänta fler kräkningar. Iack. Max första kom med besked!