Svårt att hinna med allt, tycker många, och vårt upplägg igår kanske inte passar alla men vi är inte så mycket för antingen eller utan väljer helst både och. Så efter loppet väntade Henke och barnen på mig i bilen vid Karlaplan och jag hoppade in för den 2,5 timmar långa bilresan till Borlänge. Lite käk och en snabb dusch senare var min framtoning väldigt annorlunda än några få timmar tidigare.
På en engelsk pub med dresscode typ ”lämna skjortan hemma och ta på en tisha istället” (något som kändes lätt konstigt för min finanssnubbe till make) körde jag mina nya mönstrade byxor från Zara, svart, MarcJacobs och bling.
Den musikintresserade nyblivne 40-åringen hade fixat privatspelning med indiepoparen Kristian Anttila. Hyfsat mäktigt med en så bra artist (lyssna!) för ett gäng om 40. Lite starstruck var det ju lätt att bli. Och står man närmast när artisten behöver läppglans för att kunna vissla ordentligt, då ger man honom det. Kanske mitt nya motto.
Konserten var grymt bra och personlig. En upplevelse, och en inramning på 40-årsfest som kändes väldigt rätt för födelsedagsfiraren. Tack för härlig fest!
På det, förstås, väldigt trevligt med de av hemmavännerna som kom loss till festen som annonserades med kort varsel. Vi hängde kvar nästan till stängning och fick njuta av några sista låtar på nattkröken när vi satt vid borden i restaurangen och njöt. Magiskt.
Med det närmar klockan sig 2 och start av Max knatteskutt-premiär och vi rullar in mot Stockholm med 5 minuters marginal. Väldigt nöjda att vi hann både och. Eller trippelt och. Så levs livet bäst, om jag får välja.