Vi drar inte riktigt åt samma håll gällande min träning, jag och Stella. Det blev ju inte som tänkt igår. Och idag tänkte jag gå till Hornstull för CorePuls – härligt måndagspass, där det förra veckan var helt tomt på barnpassningen så Stella fick 100% uppmärksamhet, vilket ju känns bra i mammahjärtat. Men… Inte förrän NU – 11.15 – somnar Stella. Inte halv 10.30 som hon brukar. Vad har hänt? Vill hon gå mot en sovning om dagen tro?
Och iallafall så innebär det att hon i sånt fall inte lär hinna sova klart innan passet börjar klockan 12. Så… ska jag träna måste jag dra upp henne efter att hon bara sovit en dryg halvtimme (fast hon sover iallafall i vagnen, så hon kan sova på vägen dit). Tillräckligt för att ha bra humör fram tills eftermiddagssovningen, men ändå.
Som att det inte är tillräckligt ego redan, att vara hemma föräldraledig men att lämna sitt barn på gymmets barnpassning för att kunna träna. Sen ska man göra det på bekostnad av hennes rytm också. Hm.
Fast idag gör jag nog ett försök. Hon får vakna lite tidigare. Så får det bli. Ego = jag.