Det var inte bara orken som tröt igår, utan huvudsakligen orden som saknades – för att summera min fest i lördags går nästan inte. Det är så mycket som handlar om känslan snarare än hur-et. För, att arrangera en fest är en sak, men att sedan ens allra bästa vänner från livets allra första början början (hej storebror!) till allra nyaste bekantskaper (välkomna grannar och nya respektive!) faktiskt kommer och det med bästa humör, och levererar så fantastiskt härligt – det går liksom inte att beskriva. Jag är så sjukt glad och tacksam för alla vänner jag har fått under åren, och som hänger kvar. Det är fasen det finaste som finns! Så jäkla rik jag är! Jag blir klart känslosam när jag tänker på det, och känslan i lördags när jag vid något tillfälle tittade ut över det som kändes som ett stort, älskat hav av människor från min plats i centrum när jag njöt av något tal, eller när jag stannade till i trappen på väg från det glada pingisbordet på ovanvåningen och tittade ner mot ett vardagsrum dansgolv med galet bra drag och försökte ta in bilden – den känslan är obeskrivbar. Lyckan och tacksamheten att ha alla dessa människor i mitt liv, alltså! ”Du stannar väl upp och njuter ordentligt nu?” frågade en kompis vid ett tillfälle och just då kände jag nog att jag inte gjorde det – för jag hade fullt upp att bara ha roligt själv. För roligt var det! Så då slog jag på den där extra dimensionen av att försöka ta in det, för ett sådant här tillfälle sker inte många gånger i livet och senast var nog på vårt bröllop för 9 år sedan, och efter det kändes allt ännu mer maxat. Njutning från festens start vid 18 tills de sista tio av närmare femtio stängde dansgolvet vid 4-tiden. Så underbart och festligt!
Några saker måste jag ändå nämna om festens inramning, för sådant är roligt att lägga på minnet. Temat var röda mattan, och min kompis hade hjälpt till att göra en så himla fin inbjudan. Det var med andra ord ett ganska uppklätt gäng – många flugor och små svarta, även om röda mattan lämnar en bred öppning för tolkning – som möttes av en enorm, utrullad röd matta hela vägen från entrén ut till vägen. Längs kanterna av mattan stod de fina marchallhållarna som min svärfar mödosamt konstruerade inför vårt bröllop, så det var värdig väg in.
I hallen mötte två killar som hjälpte till lite under kvällen och tog emot jackor till garderoben i gästrummet och hällde upp mousserande. De flesta fotades sedan mot en stor selfievägg för Lisa 40. Så snygga!
Matrum och delar av vardagsrummet hade vi tömt på möbler, och istället hyrt ståbord för mingel – det var förstås en riktig snittbonanza denna galakväll, med allt från löjrom till sliders, och där emellan halstrad salmalax, laxrullar, chevresnittar, vegetariska minipajer, skagentoast och en hel del annat. Minglet pågick i många timmar (med lite avbrott för några tal – och ett gäng kompisar som körde en live-podd om Resan med Lisa – ”sponsrade av Att resa-podden” – såååå kul!), innan vi – eller rättare sagt vår kompis som är gammal DJ och inte så lite nöjd att åter stå vid mixerbordet – vid 23-snåret höjde musiken och började dansen som sedan inte slutade förrän (något motvilligt) fem timmar senare.
Pingisen förresten, är värd att nämna. Det är en sån himla härlig partyhöjare! Alla vill inte stå på dansgolvet konstant, och även om minglet förstås pågick parallellt hela tiden så är ett pingisbord (vi har en minivariant) så uppskattas. Där får man underhållas ett tag av något annat, det är lätt att prata med folk man inte känner på ett avslappnat sätt – och ja. Det är bara så kul helt enkelt!
Vi åkte också hemifrån efter att festen avslutats – vilket verkligen var ett genidrag. Vi flyttade fram vår städning några dagar (för innan en fest där folk har skor på behöver det inte städas nitiskt) och hade den tidigt på söndag morgon istället, och tog själva en billig hotellnatt på ett närliggande hotell. Flaskor, glas och annat ”stort” tog vi reda på direkt på kvällen/natten, men känslan när vi öppnade dörren strax efter lunch på söndagen var fantastisk. Helt perfekt städat och inte ett spår av fest, förutom en lite annorlunda möblering förstås. Så galet skönt!
Så, vi behövde inte skämmas ett dugg när föräldrarna och syskonfamiljen trillade in fram emot förkvällen. Då hade cateringbuffé hämtats och vi fick en till väldigt härlig kväll, och nu känner jag mig rejält firad av både vänner och familj. Helt underbart!
Alla fina presenter förresten – wow alltså! Jag kan se fram emot allt från spa- och restaurangbesök till skidåkning med vänner på nya skidor (yippie!) och i nya skidglasögon, har en massa nya fina saker till hemmet, gott att dricka vid festliga tillfällen och en helg i Sälen – med deltagande i multisporttävling! (alltså, mer om det senare!) – att se fram emot. Människorna i mitt liv alltså – så bäst på alla sätt och vis! Tack varenda en av er!
Men nu är det dags att dra mot planet och njuta några dagar själv i en storstad i ett annat land på tu man hand med min man. Det var så länge sedan, och ska bli så oerhört härligt!