Kikar in lite snabbt mitt i semesterlunken för att säga Hej! Lite live från känslan, sådär – det brukar för egen del vara härliga inlägg att gå tillbaka till.
Min kärlekssaga till Thailand började år 2000 då jag för första gången satte min fot i landet. Som en blixt slog den ner, förälskelsen, och även om hela min känsla för Thailand kan gå lite upp och ner och fram och tillbaka så gör den så på en väldigt hög del av skalan. Det är en överlägset hög lägstanivå här i Thailand om man säger så – för att använda en term jag vanligtvis ofta använder inom ramen för idrott. Toppar gör det i absolut topp. Ett favoritland är det, utan tvekan. Det är några dagar kvar på resan, och visst finns vemod att den snart är över, men jag vet att jag kommer tillbaka till Thailand. Denna gång ser jag dock framför mig att det kommer dröja lite mer. Det har inte blivit för mycket Thailand de senaste åren – trots 4 resor på knappa tre år – men efter denna kommer jag vara mätt för ett tag.
Läs mer om Thailand i bloggen här
Men Koh Chang var det egentligen inledningen skulle leda till, i relation till den där första resan år 2000. Jag reste då delar av min backpacking med en norsk nyfunnen kompis, som trots alla otroliga ställen vi upplevde (på det sättet de då fortfarande var); Koh Phangan och Koh Tao, Koh Phi Phi, Railay och Krabis alla små öar och så vidare suckade drömskt och sa; ”ja det är fint och bra, men inget är som Koh Chang”. Det där etsade sig fast hos mig. Vad hade egentligen Koh Chang, som inte bara mätte sig med utan också enligt honom överträffade alla dessa ställen?
2025 – Första gången på Koh Chang
År 2025 kom den, första gången på Koh Chang – här och nu. Jag har väntat på att få uppleva denna ö, kan man säga. Förstås själv valt och prioriterat annat – annars hade jag varit här för länge sen – men nu så. Och nog är det en otrolig ö! Liknar de andra favoriterna men är samtidigt på några sätt en nyans av något eget. Det är lite råare, på något sätt. Lite tuffare, innerligare, vildare. Och samtidigt är det precis allt som det bästa av Thailand är.
Bättre än, lika bra som, eller mindre bra jämfört med? Det går inte att säga riktigt. Jag konstaterar mest ljuvliga dagar, tack Koh Chang!
Från Bangkok till Koh Chang
Jag har alltid tänkt att det är lite körigt att ta sig till Koh Chang. Direkta inrikesflyg matchar inte långflyget och mest effektivt blir således att stanna till i Bangkok för att sedan åka landvägen till Koh Chang (inklusive en kortare bilfärja). Med i familjen numera äldre barn (9, 14 och 16) var tiden åter rätt för denna intensiva och fantastiska storstad – en tid då Bangkokdagar kunde ge mervärde för oss alla. Med andra ord var det ett perfekt tillfälle att faktiskt kombinera med Bangkok och komma till Koh Chang på det sätt det är enklast och ja – 5-6 timmar enkel väg i en stor och bekväm bil upplevdes av oss alla som smidigt. Hur Bangkok levererade för familjen? Well. Ungefär som jag sammanfattade på Instagram…
Åh jag älskar denna stad så mycket! Den har så många lager och är så extra allt. Älskar. 🏙️✨
Var också så pepp på att nu få ta med rätt stora barn hit. När de var typ 1 och 3 och 5 ish osv så hängde de ju bara på, och vi föräldrar var hela deras universum. 9, 14 och 16 och perspektiven är andra.
Sukhumvit, skyskrapor, Chinatown, köpcentrum, takbarer, parker, streetfood. massage, trafik (och tuktuk och tunnelbana), mat, infinitypool, marknader – nej men vad finns inte?
Skulle absolut ljuga om jag sa att just de där tre små (inte så små) älskade allt 😎😅 men jag. Jag blir aldrig mätt på denna stad. 💚
– Instagram, letsgoexplore.lisa
