Radarparet, det är Stella och M det. De gillar verkligen varandras sällskap. Även på dagis vittnar fröknarna om att de leker hur bra som helst och verkligen hänger ihop om dagarna. Så himla roligt!
Lyxigt är också att kunna hjälpas åt hem från dagis. De följer med varandra hem ungefär en gång i veckan, vilket gör hela lämnings- och hämtningshistorien väldigt mycket smidigare. Att ta hem två barn är enormt mysigt också. Oftast är det väldigt harmoniskt.
Om M’s föräldrar hämtar henne innan och Stella inte ska med gråter Stella. Och vice versa – M blir ledsen när Stella hämtas och hon inte ska följa med. Så ibland blir det improviserade dubbelhämtningar också.
Här kör M och Stella hem Stellas vagn.
Fast sen blir de trötta, så då är det ju tur att det funkar bra att sitta i knä på varandra, i pulka eller vagn. En liten stund iallafall…
Sen kan det ju bli lite sammanbrott också, som när S ville gå själv över vägen men såklart inte fick det då jag hade M i vagnen. Då fick det bli till att bära en vilt protesterande tjej under armen. Så då blev hon arg och bröt ihop i hissen. Lite gnäll har ingen dött av, så då fick hon väl ligga där och vara arg.
Men sen är det skönt att komma in och leka lite. Diska är en stor favorit, och att samsas går ju bra några stunder i taget iallafall.
Är de extra trötta efter dagis brukar de krypa upp i soffan eller i Stellas fatboy och sitta nära varandra och mysa och titta på barnprogram. De lutar sig mot varandra, och försöker samsas om utrymme med en varsin liten skål majskrokar eller nåt.
Det är mysigt att ha en riktigt bra kompis!