Om vänner och vänners barn

Något som slår mig när vi umgås mer intensivt med våra vänner – som i ett dygn med övernattning och sådär – är hur häftigt det är att vi som varit kompisar så länge nu har barn som är kompisar och tar varandra för givna på ett otroligt häftigt sätt. De har funnits i varandras liv sedan de var nyfödda och de är förstås inte nära som syskon men definitivt på många sätt närmare varandra än de är med de som till vardags är deras bästa vänner från skola och förskola.

Stella och kompisarnas Alexander leker fantastiskt bra och har alltid gjort, och ett års åldersskillnad är helt oväsentligt i sammanhanget. De är ett riktigt radarpar! När de barn som var med på nyår, vilka också (med vissa tillägg) är de som hängt i diverse sommarhus vid medelhavet några år i rad, umgås är det ett gäng barn där det skiljer mellan ett halvår och ett år mellan varje barn. Det innebär ett helt gäng barn med många relationer och alltid möjlighet att umgås i olika konstellationer eller allihop. De gör det riktigt bra och är så härliga att se.

Meja kommer vara lite minst i ligan, men hon får väl tidigt lära sig att hänga på och anpassa sig. På nyår var dock hennes nyaste kompis med, en annan liten tjej det bara skiljer dryga veckan på. Tänk att vi för ungefär 9 månader sedan stod i vårt kök och inledningsvis helt ovetandes om den andras tillstånd berättade om väldigt tidiga graviditeter och att det sedan gått bra hela vägen. Det kändes rätt magiskt att de nu låg där bredvid varandra på en fäll, och nästan höll handen (om man tänker lite kreativt).

En månad Meja och numera så slät och med mer bebisutseende än spädisvarianten. Hon är nu stark i nacken och ger svarsleenden lite då och då. Det går så snabbt!  

Idag är det lördag och barnen ska på Disney on Ice med farföräldrarna. Stora snöflingor yr utanför fönstret och för oss blir det nog en rätt lugn dag. Kanske bör vi ta tillfället i akt och kolla bil – det är tajt med tre barn i bilstol i en normalstor bil. 7 sits är verkligen drömmen, men viktigast är att det blir tre hyfsat riktiga säten bak så det inte blir så bökigt med bältena. Vi får se…

  1. Vad häftigt att få ha det så! Jag är långt ifrån att skaffa barn och familj, men tänker ändå såklart att det är lite tråkigt att jag inte kommer få ha det så. Nu vet jag i och för sig inte var jag kommer bo när det nu väl sker – men är ganska långt bort på min karta att det skulle vara hemma i Gällivare jag hamnar – där mina barndomsvänner finns 😉

    1. Men det vet man aldrig – mina barndomsvänner hemma i Dalarna fick barn lite före mig (de flesta) och jag såg hur de hade det med alla sina barn i en stor, ålderssynkad klunga och kunde tänka att det var sorgligt att mina framtida barn inte skulle ha det så med dem. Men sen kommer, med lite tur och sinnen öppna för nya vänner, andra personer i andra sammanhang och så får man den där tajmingen med andra. Av de på nyår är det bara en som är barndomsvän och de övriga är mer eller mindre nya – iallafall vänner från efter skoltiden liksom. För även om de inte är de äldsta vännerna så går åren och helt plötsligt har man varit vänner i mååååånga år… 🙂

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Följ mig!