Idag inträffade den största idrottshändelse under mitt och H’s gemensamma liv. Hans lag Bajen mötte nämligen mitt Brage. Helt otroligt! Förra året sa vi lite med ett leende när Bajen var på nedgång i allsvenskan och Brage låg i topp i Div 1 Norra ”Tänk om de möts nästa år”. Ingen trodde att det skulle bli så. En degradering för Bajen och ett vunnet kval till Superettan för Brage verkade rätt otroligt.
Men nej, idag hände det – Bajen-Brage i tävlingsmatch på Söderstadion. Stort, för oss!

Det verkade länge som att jag skulle få se matchen på TV. Alla möjliga barnvakter var antingen på matchen de med, eller hade annat för sig. Inte heller trodde vi att en vagn skulle vara välkommen på läktaren (fast sen såg jag en där, så då vet jag till nästa gång). Men i sista sekund anmälde sig världens bästa faster och A som frivilliga, och kom och var med Stella så att också jag fick se matchen på plats. Det är jag så tacksam för! Ett av de mest värdefulla barnvaktstillfällena genom tiderna. 🙂
De är så gulliga med Stella, faster M &A. Världens bästa. Och jag är så tacksam för att de ställer upp. Jag längtar tills vi får börja jämna ut statistiken lite.

Och matchen sen då. H såg jag inte till, för han satt på sin vanliga plats med sina Bajenkompisar. Jag stod bredvid Brageklacken (även om det snarare blev i, efter ett tag). Ett 15-20-tal vänner hemifrån inkluderat storebror var nere för matchen, så det var grymt trevligt. Eller ja förresten, det var mest bekanta ansikten på hela läktaren, hög igenkänningsfaktor minst sagt. Det är ju folk i 30-40-årsåldern mestadels som håller så starkt på IKB och som tar sig till Stockholm för att se match – för det var vi 70-talister som var barn och fick Brage med oss i hjärtat från början, då det fortfarande var ett lag att vara stolt över – ett hyfsat stabilt allsvenskt lag.
Och tänka sig – en kvart in i matchen gör Brage 1-0! Hela första bevakade de ledningen, och visade upp både bra spel och mycket hjärta. Helt plötsligt mindes jag igen hur det är titta på fotboll och verkligen bry sig. Det är överlägset! SÅ roligt! Så även om andra halvlek innebar mer fulspel för att freda eget mål mot påtryckande HIF så var det en grym match. För Brage gick och vann. Tänka sig. Det trodde jag aldrig…
Så grymt roligt verkligen!

Efter matchen drog sura Bajare (Henke, J & J) mot Söder för att deppa och segerrusiga Borlängbor drog åt samma håll med med oerhört raka ryggar. Själv åkte jag hem till världens snällaste barnvakter, så de skulle slippa spendera hela kvällen hos oss.

En underbar fredagskväll, historisk i familjen F. 🙂 En finfin inledning på helgen – och resten av helgen ska jag och Stella ha kvalitetstid till max. Ser jag fram emot!

Serik fans heter Brages klack. Döpt efter Bragelegenden Serik J. För övrigt min gamla svärfar – under gymnasietiden. Lite kuriosa sådär. 😉