Fast det finns andra anledningar till trötthet också.
Jag förvånas att det redan i den här tiden av graviditeten är en vilt sparkande bebis som stundtals håller mig vaken på natten – eller iallafall betydligt försvårar möjligheten att somna om.
Somna om var det ja – för Stella har lite mardrömmar mellan varven, och varje gång hon vaknar är det ”Nej bjönen ta mig!”. När hon inte vill upp för att kissa, alltså. Vilket också händer 2-3 gånger på en natt om man har otur (som inatt). De där 400 ml välling på kvällen är inte helt uppskattade av oss…
Det är lite varannan natt över det just nu, så det är skönt att hela och långa nätter i egen säng iallafall varvas.
Vi håller hoppet till det där med FAS… Över lika snabbt som det uppkommit.