Sedan Max kom har Stella ett enormt behov av att veta att vi tycker om henne, att vi älskar henne. Kanske är det lite fött av oss också, för vi säger det än oftare nu, och även om hon alltid varit fysisk och mycket för närhet vilket vi alltid ger till 110% så ger vi det ÄN mer nu. Hon får inte tvivla, liksom.
Att vi älskar henne säger vi alltid vid läggning också. Så… det finns många anledningar till att hon nu börjat med världens genom tiderna gulligaste grej.
När den som kört läggningen gått ur rummet så ropar hon efter den personen.
”Pappa! DU ÄLSKAJ MIG!!!”.
Jaa, jag älskar dig! ropar vi tillbaks.
Hon kan lägga till info också.
”Mamma! DU ÄLSKAJ MIG!”
Jaaa, det gör jag. Jag älskar dig! ropar jag.
”Mamma! Du älskaj mig fjån månen och tillbaka!”, kan man få tillbaks då.
Eller ”Mamma! Du älskaj mig mest av allt i hela väjden!”
Ja, så rätt hon har. Om vi gör. Älskade barn. Från månen och tillbaka.