Någon mycket klok människa sa att grunden i barnuppfostran består av hot och mutor.
Näe. Riktigt så ”illa” är det kanske inte. Men ibland så får man ta till dessa ingredienser för att nå allas bästa…
Idag hade vi det riktigt mysigt efter förskolan. Lek i parken, solskenshumör från alla inblandade (vi blandar och ger med andra ord ;-)), pixi-boks-läsnings-maraton och pärlplattebygg i Stellas rum. Vid maten började dock Stella strula, så då fick jag plocka fram mutor i form av ”vill du titta på film sen?”. Givet svar såklart ”Jaaaa”. ”Om du vill får du titta på film sen, och så kan du få gurkstavar också”. Givet igen – ”Jaaaaa”.
Fast givet var att jag blandade in ett ”om du äter upp maten”…
Stella åt glatt upp sin portion mat, och sen blev det gurka och film. Så hon fick i sig mat (en evig utmaning, även om vi verkligen respekterar ”mätt” och låter henna avgöra detta själv så måste vi ibland tjata och ta till knep – tyvärr), fick en komplettering av grönt och framför allt ge sin mamma en skön timmes återhämtning (och möjlighet att prioritera en lite knölig Max) efter en intensiv dag.
Det är inte fel med mutor ibland…
Och apropå film så somnade Stella i soffan framför filmen strax efter 18, och det händer aldrig! När vi upptäckte det bytte vi till pyjamas och borstade tänder och la henne efter saga och välling. Så hon sov en bra bit före 7 för kanske första gången någonsin. Jag hoppas att det är att hon helt (!) slutat sova på förskolan som spökar och inte någon sjukdom som lurar i vassen…