Innan jag fick barn kunde jag ibland tänka att nog skulle kännas viktigt att barnen är ”hela och rena”. Hur svårt kan det vara, liksom.
Sen fick jag barn.
När Stella var mindre och hade kladd runt munnen osv, så kunde våra nära vänner ibland (mycket hjärtligt) skämta om att hon såg ut lite som ett cirkusbarn. Lite småsmutsig, kläder med fläckar osv.
Jag har insett att det är så barn som leker ser ut. Vars vakna timmar är rätt intensiva, barn som har spring i benen.
Man kan helt enkelt inte se till att de hela tiden är hela och rena, för då skulle man behöva hindra leken. Och det är det väl knappast värt?! Inte i min värld iallafall.
Bambi skrev ett inlägg om just detta igår, och sånt här gör mig ganska mörkrädd. Aldrig, aldrig ska mina barn hindras i lek pga att de kan förstöra kläder eller smutsa ner sig. (Med lite förnuft såklart.) Hur roligt jag än kan tycka att det är med barnkläder så är det viktigaste att de kan röra sig i dem.
Bambi är dock lite extrem i en sak tycker jag, och det är att hon absolut vägrar sätta på sin dotter klänning. För att det är så mycket mindre lekvänligt. Jag förstår inte det för fem öre.
Jag tycker att klänning/tunika är det ultimata plagget. En luftig klänning som går någonstans nedanför rumpan är skön, enkel att röra sig i och lämnar inga kalla glipor i midjan. Ett par leggings gör det klätt, är bekvämt och lätt att röra sig i. Det finns ju inget bättre! Sen att det på samma gång är fint är ju bara en positiv bieffekt.
Det Stella hatar är hårda jeans, inte minst tighta. Jag förstår henne. Hon har en del jeansleggings i mjukt material och några mjuka baggyvarianter men det är max vad jag får på henne. Men leggings och klänning går alltid hem! Och då är hon inte direkt någon klänningstjej som bara vill ha det och vill vara ”så fiiiin”, för hon bryr sig knappt i det. Hon känner sig fin i vissa grejer och det är ju kul för henne. Bra så.
Men nej, bort med kalaskläder som bara är fina men inte funkar att leka i. Fram för fina kläder som tål att lekas i. Och lite smuts, det får man helt enkelt ta. Barn är barn. Det är schysst om de också tillåts att vara det.