Stellis är tyvärr inte helt frisk än. Hostan håller i sig, framför allt på morgnarna, men det är inte det jobbigaste. Jobbigast är att hennes matlust är noll. Och noll energi in betyder såklart att möjlig energi att spendera på livet blir detsamma. Så långa stunder vill hon bara sitta i vagnen och gärna sova (värmen lite också möjligtvis). Vi trugar och försöker med allt. Hon är ju inte så matglad i vanliga fall och har inga direkta superfavoriter som alltid går i, så det är lite knepigt. Hon är inte heller ett barn som extra gladeligen äter/dricker när det är sött/fett eller så, så även glass, chips och juice ratas (fast hon dricker väldigt mycket vatten så det är inga problem med vätskebalansen).
Vi har varierat lite från att bli uppgivna och smått irriterande till att bli funderade över hälsotillståndet – är det fix idéer eller verkligt mat-osug på grund av sjukdom liksom?! Det blir ju liksom lite moment 22 av det hela. Trist när hon vägrar äta och sedan inte orkar någonting.
Imorse mätte vi dock åter feber (38,3) så det är nog sjukdom som gör det ändå.
Och idag har vi blivit glada över att lyckas mata (ja, mata med gaffel…) henne med muffins. 🙂
Och ikväll gick lite ris i.
Direkt efter käk får hon lite energi att vara på benen och det glädjer oss alla!
I övrigt verkar hon inte tycka att saker är så konstiga. Som Kajen, same same but different verkar hon tycka. Det är småsaker som fastnar, som att övergångsställena är gula istället för vita till exempel. 🙂
Resa – so far so good helt enkelt. Bara man får vara frisk och äta så!