Åh vad jag är kär i Stockholm! Bästa staden!
Det känns lite som att detta är första helgen vi verkligen landat hemma i Stockholm. Haft en oplanerad men ändå planerad helg, och kunnat bara njuta runt. Fest för H och hemmakväll för mig i fredags, lång härlig lördag med sovmorgon för båda (i omgångar alltså), ordentlig träning i underbara Stockholmsvyer, kompisfika hemma med massa lek för de små, och så efterlängtad klubbkväll på kvällen. En ruggigt trevlig kväll som vi kom hem närmare 03 ifrån… Duktiga barn har vi också, som somnade bra hos värden M, åkte taxi hem med glada miner och somnade om hemma igen. Rutinerade barn, icke-bekväma föräldrar. Jag är stolt över oss alla fyra.
Idag har vi följt upp med ännu en härlig dag.
Det började dock imorse med att jag tröttnade rejält på barnens rufsiga hår. Max börjar vandra samma väg som Stella och det är bara inte okej. Den där långa luggen han dragits med också, usch säger jag bara.
Ser ni rufset som står rakt upp?
Så det fick bli några snabba tag med saxen. Att klippa en 14-månders, det är minst sagt en utmaning! Jag kände mig nöjd bara med att få bort de där fula längderna, fast såklart vore det bra med lite tilljämning – men jag har inga större förhoppningar på det. Jag tycker dock att det blev himla bra ändå, hans utseende blev så mycket mer liten kille snarare än bebis – och det passar ju bra nu när det är full fart i hans små ben här hemma och han äntligen i princip helt övergett krypandet.
Liten sötnöt till kille med kort frisyr och röd förkylningsnäsa.
Jag nöjde mig inte med det, utan efter att ha lagt närmare en kvart (!) på att få ut tovorna i Stellas hår (under badning, med balsam i, bra tips men ändå svårt i hennes lockar) så plockade jag fram saxen där också. Kortare hår och välmående toppar bör ju påverka rufsbenägenheten tänker jag. Samtidigt som jag sörjer hennes ljuvliga lockar (som jag inte vet om är borta nu eller inte, snyft) och längderna, som varit så bedårande de senaste månaderna, så tycker jag ändå att hon blev jättefin och det känns så skönt att ha tagit tag i det.
Så efter den uppfräschningen hemma så åkte vi iväg och tog en spontanbrunch på Pampas. Kul med omväxling till våra vanliga brunchställen! Det är så himla mysig miljö på Pampas, och vi njöt solstrålar och vårkänsla från insidan. Brunchen var bra, men långt ifrån klassen på exempelvis Kvarnen. Vi uppskattade lyxen med t.ex rökta, färska räkor mm, men som alltid är det irriterande när varken juice eller kaffe ingår. 225 kr är liksom dyrt då.
Mysigt värre var det iallafall, inte minst med en gullig treåring som snackade på och skötte sig hur bra som helst och en sovandes Max. Kvalitet.
Sen åkte vi till norrort och spanade in nyaste villaägarna i vänskapskretsens ägor. Nice fika och lekdejt och jättekul att se mysigt hus som har värsta potentialen och kommer bli välbesökt från oss (om vi får).
Så, med det summerar jag helgen som gett riktigt ny Stockholmsboost. Vad jag älskar denna staden! Och människorna i den.