Och så blev det onsdag denna barnfria vecka, och lättjan sommar-Stockholmsnjutandet fortsatte.
Vi hade tänkt träna efter jobbet, men vi behövde verkligen de där 2 timmarna till hemmafix. När vi anlände hemmet i söndags kväll konstaterade vi med oerhört stor besvikelse att vår torsdagsstäd inte alls infallit (semester redan??). Fet suck på den. Och på fredag drar vi ju på semester och kommer inte hem på typ 4 veckor, så det finns dessutom en del pack att göra. Och inte minst tvätt. Och antalet timmar hemma innan vi drar motsvarar ganska exakt det antal timmar vi kommer sova de närmaste nätterna – så det blev en omöjlig ekvation.
Men, inställd träning vet jag inte om spelar så stor roll när man istället kör cykel-racer hem, tok-fixar i 1,5 timme och sedan cyklar till Slussen. Bra så! Nu är vi hyfsat redo för semester (och att låna ut lägenhet lite till och från) iallafall.
Vi åkte till Mosebacke och träffade upp lite kompisar. Och så tog vi en öl på det, och njöt av att solen faktiskt strålade på oss (och i solen är det ju varmt till skillnad från i skuggan. morr).
Och så njöt vi också av väldigt härlig utsikt. Så fint där.
Det var väldigt många som tänkte precis som vi. Föga förvånande. Mosebacke en solig kväll i juli = lättare kaos. Men mysigt.
Sen åkte vi vidare till IlTempo på Högbergsgatan, nu nyfixad. Där hade vi ett bord för 8, himla trevligt!
Trevlig inramning var det absolut, kanske mer höstigt än somrigt men det spelar inte så stor roll.
Och maten var väldigt väldigt bra. Förrätten med gotlandssparris, gratinerad i parmesan, med färsk hyvlad tryffel (ah, dör lite på den!) och lufttorkad skinka var bara gudomlig. Varmrätten var sådär dock, jag tog pasta som alla andra och valde lasagne med hackad parma, kapris, chili och lite så – lät som spännande smaker. Men den var lite för mastig. Med risk för att låta hälso-dryg så tror jag att jag bara vant mig av vid att uppskatta det där överkrämiga. Men iallafall. Sen drack vi kaffe och åt tryffel och servisen var så himla trevlig och bjöd på ditt och datt och vi checkade ut för inte särskilt mycket pengar alls. Bra.
Sen cyklade vi som ni redan sett hem, och fick åter en sån där magisk cykeltur i sommarnatten. Jag bara älskar det! Och Stockholm. Jag älskar Stockholm. Älskar älskar.
Så det var den onsdagskvällen det! Nu är det torsdag och saknaden efter barnen börjar smyga sig på rätt kraftigt men jag ska njuta sista dygnet, det ska jag.
Just det här med att uppleva sommar-Stockholm på det här väldigt fria sättet, det var länge sen. Faktum är att med bebisar och graviditeter de senaste åren så har jag konstaterat att jag inte umgåtts på det här sättet med min man – i Stockholm en sommar, sommarkvällar, sommarnätter – sedan 2007. Jag är värd det. Vi är värda det. Jag älskar Stockholm, och jag älskar min man. Älskar älskar.