Det var ändå tur att vi tog kvällens fördrink på ett ställe med riktigt härliga småtapas…
…för sen dröjde det innan vi fick middag. Tiden gick, ställen var fulla eller så var vi inte sugna på menyn (färdiga med tapas som sagt), eller så tog någon bastard bordet framför ögonen på oss på ett fult sätt. Krigsstigen.
Men till slut fick vi mat och till slut somnade Max – herregud vad envis ikväll, blev klockan 10 typ?!
Stella följde upp med att inte somna alls. Förrän vi kom hem alltså. Men det är ok, hon är mysig men vi blir bara aningen oroliga över förmågan att liksom hålla ihop det hela morgondagen.
Väl hemma strax efter midnatt la vi henne i ena hörnet på 2 meter breda dubbelsängen, och Max i den andra – sålde inte skulle störa varandra. Det blev tyst och när vi kollade inför släckning en stund senare sov de båda. Såhär. Ah, mina kärlekar! Älska älska!
Med det säger vi Godnatt. Till skillnad från alla party animals på torget utanför kan jag lova. 🙂