B som i Beyonce alltså. Den drottningen hade jag ynnesten att få se igår. Souldrottningen, underhållningsdrottningen.
Det är så bra med fina vänner. Som frågar om man vill följa med när riktiga flickvännen fått förhinder. Eller ja, som frågade Henke som var bästa mannen och lät mig följa istället för att jag gillar henne ännu mer och behövde det. Älskvärda maken. Tack!
Så vi käkade grillmiddag hos oss och lämnade sedan Henke med disken och enorma tvättberget och åkte till Globen där vi slog oss ner med en folköl på golvet – lite festivalkänsla sådär. Vi gör det vi kan i sorgen och tomheten efter Peace and Loves konkurs.
Showen då. Men alltså, så fantastisk! Det var påkostat, extra allt, coolt, inspirerande och ja – en riktig Show. Mäktigt.
Vi stod på golvet i mitten ungefär och såg utmärkt – och strax ovanför på läktaren gillade Victoria och Daniel showen. Paparazzi.
Beyonce då? Åh Beyonce! Queen B! Hon var bara SÅ GRYM! Så närvarande och så fantastisk. Stor, snygg, divig men mest ödmjuk. Ungefär motsatsen till Rihanna på P&L förra året.
Hon ägde scenen. Hon ägde hela Globen, och det var helt rätt att hon drog en linbana över publiken någonstans där drygt halvvägs in i den två timmar långa konserten.
Och så landade hon just nära oss, i ett såååå coolt ljusspel. Coolt som resten av showen dvs.
Vi som stod lite i det luftiga området i mitten kunde lätt gå bak och stå helt galet nära scenen. Det är ju alltid lite extra kul och medryckande.
Så ja, det var en rakt igenom fantastisk konsert med en grym artist. Det regnade guld över Globen när Beyonce avslutade med fantastiska Halo, och det var talande för denna kväll.
Tack för biljetten M, det trevliga sällskapet A&L och för tvätthögs- och diskjobbet älskling!