Vad hände i Kandy egentligen? Jomen resan dit var jobbig. Vi tog höjd för att ha extra tid på flygplatsen för att kunna shoppa och var pepp – men hamnade på terminalen Dubais shoppinggud glömde och såg i princip inte röken av varken affärer eller okej restauranger. Lång kväll! Sedan var flyget försenat och fly Dubai är ett Ryan Air- liknande bolag. Usch ja. På flygplatsen mötte vår finfina chaufför/guide oss och tog oss säkert till Kandy på vägnarna med helt sjuk trafik. Rejäl stockning var det också, de tio milen tog 4 timmar istället för 2. Vi var slitna när vi kom fram… och checkade in på det prisade (”Kandys bästa”) men väldigt slitna hotellet ”hotel Suisse”. Vi kunde inte bestämma oss för om det gamla kolonialhotellet var autentiskt 30-talshäftigt eller ett spökslott men mest kändes det som det sista faktiskt. Vår balkong var stor och schysst men att det var ett gäng apor som hängde där gick hem bättre hos barnen än oss – läskiga ju!
Vi ville se Kandy med omgivningar för att det är Sri Lanka extra allt och vi ville så gärna se lite inland också och inte bara stränder. Jag skulle liksom inte förlåta mig själv om jag åkte till Sri lanka men inte ens försökte se något annat än ett par paradisstränder. Och extra allt var det men det som beskrevs som ”fin kolonialstad med små gator och låga hus men ändå livlig känsla” gav oss en rejäl kulturchock. Det har ett sånt galet myller att vi inte ens tog oss fram på gatorna, vi bokstavligen fastnade med vagnen bland folket. Att ta sig över gatorna var ännu värre, det gick bara på de få ställen där polisen stod och hanterade den galna trafiken. Nej. Det kändes inte bra.
Så även om sightseeing runtom ihop med vår guide dagen därpå säkert hade varit bra, intressant och fin på alla sätt och vis så orkade vi inte med det, utan bestämde oss för att åka vidare direkt morgonen därpå. Och så var det med det.
På kvällen kändes det dock lite som Raffles i Singapore.
Ser ni stora varanen?
Sjukt fin utsikt längs vägen.