Vi hade ju inte kunnat tro att molnen skulle hänga kvar. Vädret har faktiskt, tyvärr, förbättringspotential. En dag (Lucca, igår) kan man ta men två dagar är en vana och det är inte okej. Vi har varit något bittra när vi fått klä på oss i skuggan – ett faktum även när termometern klättrade från morgonens 21 (!) till dagens 29. Vart var den teoretiska värmen i praktiken? Försvann i blåsten förmodligen!
Lite moln på himlen har också varit hälsan. Lite missöden hos (andras) barn och själv har jag väntat på färdig antibiotikakur för att träna igen. Den intensiva längtan! Så jag toppade det hela med att natten till idag lida av matförgiftning (typ?) och dubbelt jobbigt sådan såattsägae. Åter pigg men spak idag – imorrn är första helfriska dagen och jag ska vara fit for fight!
Så Toscana har just nu utrymme för att höja sig. Men tack ändå för att lägstanivån är så väldigt hög på alla sätt och vis. Maten, vännerna, inramningen.
