Jag får ofta höra att vi reser på ett väldigt annorlunda sätt med våra barn. Vår yngsta son Max är 3,5 år och har varit i många länder. Hong Kong, Fiji, Nya Zeeland, Australien, Spanien, Italien, Thailand, Jordanien, Dubai, Turkiet, Sri Lanka, Doha och innan han fyllt 4 adderas USA, Jamaica, Haiti och Mexico till listan. Stella är 6 och har upplevt ytterligare några länder.
Vad tycker barnen egentligen om det, och känns det verkligen helt tryggt?
Jag ska försöka förklara lite hur vi tänker.
För det första så är barnen trygga där vi är. Att vi byter länder och med det språk, miljö och inramning är inget som bekommer dem. Resorna har påverkat dem i att de blivit tryggare i sig själva, att de vågar kommunicera med personer de inte delar språk med och att de är öppna för nya situationer. Så länge vi är med och utstrålar trygghet så är de nöjda, och inte minst så älskar de den hundraprocentiga tid de har med oss under resorna.
Som förälder är det absolut viktigaste att vi känner oss trygga och säkra. Innan vi bestämmer oss för att resa till nya länder är det detta vi fokuserar mest på:
- Vi kollar vilka vaccinationer som rekommenderas till olika resmål, och ser till att barnen har de vaccin som krävs. Max har exempelvis vid ett tillfälle fått ta MPR-spruta i förväg och självklart är de vaccinerade mot Hepatit A + B.
- Vi försöker vara proaktiva mot sjukdomar allmänt, inte minst är det trist att få semestern förstörd av magsjuka. Var tredje person som reser får magsjuka, och att insjukna i diarré är det hög risk för i stora delar av Asien, Afrika, Mellan- och Sydamerika. Vissa av sjukdomarna innebär ”bara” en förstörd semester (andra kan vara livshotande) men en förstörd semester är inte särskilt kul och värt att försöka undvika tycker jag. Kolerabakterien är en av orsakerna till det som i semestermun kallas semestermage eller turistdiarré, och den sprids av mat och dryck. Också (andras) dåliga handhygien är en smittorisk. Inkubationstiden är kort, 2-3 dagar, och kan i mildare form lätt förväxlas med vanlig magsjuka. Även om man är symtomfri kan man sprida sjukdomen i upp till 14 dagar utan att veta om det, till exempel vid mathantering på restauranger. I Asien har kolerafallen ökat med 57 % enligt WHO… Det finns drick-vaccin mot kolera så det kan vara mycket värt som komplement. När jag var i Indien i mars i år var jag den enda i sällskapet om 8 som inte druckit det innan.. och jag var den enda som blev magsjuk. Hm.
- Vi försöker också att ha koll på att det finns bra sjukhus inom okej avstånd, och att vi har försäkringsskydd så att det täcker.
- Vi läser in oss på UDs hemsida för att förstå läget i landet. Åker man till områden som känns lite mer utsatta så försöker vi läsa på ytterligare för att förstå vad som gömmer sig bakom rådande rekommendationer – vad tycker invånarna, och hur är den politiska situationen egentligen?
- Vi har med bilstolar osv utifrån de förutsättningar som råder, till exempel alltid till en stad där man åker mycket taxi. Känns det för osäkert att åka längre sträckor försöker vi styra resor via tåg och båt istället.
Att resa kan kännas mer utsatt än att vara hemma, och så är det förstås på sätt och vis – men man har ännu mer koll på barnen i en lekpark utomlands och kollar ännu fler gånger innan man går över en väg på resa. Vad som helst kan hända var som helst men på hemmaplan såväl som borta. Så slappna av, men var smart.
Med detta i bagaget ger sig resten av sig självt. Tänk efter kring vad som gör din resa smidig, planera som hemma men med utrymme för oförutsedda händelser. Dvs, ha smart handbagage med extra prylar och kläder, försök anpassa resor efter barnens tidsrytm, ta med ett rejält och bekant reseapotek, ha underhållning som läsplatta och pixi-böcker nära till hands och var beredd på att allt tar mer tid än om du reser själv. Låt det göra det.
Med denna inställning kommer du långt. Runt jorden några varv, om du vill. Och jag lovar, upplevelserna är värda allt! Anpassa inte dina/era resor helt efter barnen, utan gör resorna som ni vill – men på barnens villkor.
Hur tänker du kring att resa med barn? Svara gärna i kommentarsfältet.
Ett litet barn i en stor öken. Wadi Rum, Jordanien.
Att gunga med Hong Kongs skyline i bakgrunden.
Vid rykande källor i geotermal-aktiva Rotorua, Nya Zeeland.
Stella längtar efter jul, dan före dopparedan, Manly beach, Sydney, Australien.
Max kryper omkring och hänger med ’the locals’ på Fiji.
Detta inlägg görs i samarbete med VaccinDirekt.