…i sakta mak. Dagarna är obeskrivligt härliga nu, med maxad högsommarvärme och sköna hemmadagar. Fast, någon jätteavslappnad lunk är det samtidigt inte. Vi är inte riktigt sådana, någon enda av oss i familjen. För Stellas del har lyckan varit stor att iallafall någon kompis visade sig befinna sig på hemmaplan, och förutom det så har hon haft en kompis hemma i två hela dagar – övernattning och hela kittet. För oss övriga har det varit kompismiddagar och annat familjebesök av heldagstyp och ja – ni småbarnsföräldrar vet ju. Det är brus och fix konstant. Henke har jobbat en del dessutom, så jag kan väl helt enkelt säga att jag hört min egen röst konstant och mina händer varit upptagna med allt annat än att pilla mig i naveln med. Underbart intensivt och noll återhämtning – men en härlig stimulans. Självvalt och fint men inte direkt vilsamt.
Ikväll har vi dock en hemmakväll, och vädret de senaste dagarna har också innehållit kortare – men enormt intensiva – sommarregn och åskskurar och så också ikväll. Det känns med andra ord fullt legitimt att inte sitta ute under pergolans tak och umgås sig genom kvällen, så istället blir det en helkväll i soffan. Visst bör man njuta även av det ibland under semestern?
Jag ska dock inte säga att jag uppskattar mer än minimalt med regn. För, snart åker vi till Åre och där säger väderrapporten att det ska regna massor och vara betydligt kallare. Vi gör dock resan spontant med sen hotellbokning och så, så att vi inte ändrar planerna när vädret verkar riktigt dåligt tyder ändå på en sak – vi har fått mycket sommar redan så några dagar med funktionskläder på avskräcker inte. Fast först – lite mer socialt hemmahäng med kompisbesök inklusive övernattning igen imorgon. Jag längtar redan!
Såhär fint var det förra gången vi var i Åre – förra sommaren. Då hade vi det såhär fint, och du kan läsa om det här.
