Lagunen Quilotoa ligger närmare 2,5 timmars bilfärd söder om Quito. Vill man uppleva både Cotopaxi och Quilotoa kan en kombinerad tur över flera dagar vara att rekommendera för att undvika lång tid i bil, men å andra sidan är timmarna i bil njutning i sig. När man lagt Quitos stadssiluett bakom sig, åkt några mil på Panamerican Highway och svängt av in mot Ecuadors högland öppnar de mäktigaste vyerna upp sig.
Vägarna på Ecuadorianska höglandet
Vägen slingrar sig längs bergssidorna, likt Trollstigen i Norge – kanske inte fullt lika dramatiskt och magkittlande men å andra sidan väldigt mycket längre, runt hörn efter hörn, upp på nya bergsväggar och vidare. Jag fascinerades och kunde inte slita slita blicken från det unika landskapet. Länge satt jag och funderade på om jag sett liknande tidigare men nej – jag tror inte det. Kullarna på Nya Zeeland är grönare och lägre, men det är nog det närmaste jag kommer inte minst med tanke på betande får på ängarna vilket är en av ändå ganska få likheter med naturen i Ecuadors högland. Det är vulkanlandskap, och topparna är mäktiga i oändlighet och flodraviner dramatiska.
Vägarna var väl underhållna. Generellt har infrastrukturen i Ecuador – Quito med omnejd – känts bra.
Jordbruk på Ecuadors högland
Längs bergsväggarna ligger små hus, ibland små gårdar för sig – det finns gott om jordbrukare på Ecuadorianska höglandet – och ibland många i klunga som i små byar. Vi såg barn och vuxna som vallade får, betande alpackor, skolor och lekande barn. Vi stannade till vid en gård som mer kändes som en uppvisning i hur jordbruket kan vara och hur man en gång bott – men med tanke på alla turistdollar som hamnar i familjens händer utan mellanhänder bor säkerligen även den familjen i något av alla stenhus i minst en och inte sällan fler våningar som verkar betydligt mer nutida. Jag hoppas så – men att se marsvinen i bur och springandes fritt i huset gav en extra stark bild av de gulliga djurens huvudsakliga syfte som föda i Ecuador. Jag har ännu inte provat.
Utflykt till Quilotoa – tour operator Latin Adventures och kostnad
Vi hade bokat vår tour via (adlink) Viator (jämförelsesajt för utflykter) och hamnade med arrangören Latin Adventures. Denna dag var det få bokningar och jag och Annika fick en egen bil med guide. Visserligen var turen till Cotopaxi med buss och ytterligare 10-talet personer härlig för de möten och diskussioner som det föranledde, men att ha en helt egen bil och kunna styra takten kändes ytterst lyxigt. Dessutom var även Qulilotoautflyktens guide (liksom guiden på vår Quito walking tour) påläst och öppen så vi hade en dag av intressant och trevligt snack. Vår guide hade läst flera år på universitetet för att bli guide, och kompletterat med 2,5 års studier av internationella relationer i Moskva – och pratade således förutom spanska och engelska även ryska. Med dröm om fler språk.
Kostnaden för vår heldagsutflykt var 100 dollar; Pengar som gav en stor upplevelse och bidrar till att föda en industri i Ecuador. Turismen är otroligt viktig för landet, slog mig flera gånger under utflykten till Quilotoa liksom den gjorde under hela vistelsen i Ecuador. Långa utbildningar, kunskapsutbyten, viktig – och givande – business. Turism och resor är en win-win.
Quilotoa – en mäktig lagun nära Quito, Ecuador
Vi lämnade Quito vid 8 på morgonen, hade några stopp på vägen, och anlände lagunen Quilotoa vid 11-tiden. Jag har sett kratersjöar vid flera tillfällen tidigare, som på Tasmanien utanför Australien, Nya Zeeland, indonesiska Sumatra och Island, så lite hann jag tänka om Quilotoa att ”hur speciell kan den vara?”. Svaret är; hur speciell som helst. Någon motsvarighet till lagunen Quilotoa har jag inte riktigt upplevt, och jag kände mig helt blown away. Förutom att lagunen i sig var så mäktig med sin distinkta form och med sina dramatiska toppar runt om, så var vattnet totalt knallturkost. Det är väldigt mycket mineraler i vattnet, tydligen. Quilotoa överträffade mina förväntningar.
Det är just början på lågsäsong i Ecuador under tiden för vårt besök. Det är säkerligen fler människor under högsäsong, men när vi var vid Quilotoa var det oerhört lugnt.
Vandring Quliotoa
Från toppen av Quilotoa finns en vandringsled runt hela kratern, vilket tar runt 5 timmar. Ett enklare alternativ är att gå från toppen och ned, vilket är nätta 1,7 km men tar 30-40 minuter på mjuk sand. Upp igen tar mellan 1 och 1,5 timme. Det är inte utan att det känns i både ben och lungor, dels på grund av höjden (360 meters höjdskillnad) och dels på grund av det mjuka underlaget – men allra mest på grund av höjden man befinner sig på. Lagunen ligger på 3518 meters höjd och toppen på 3885. Höjden går inte obemärkt förbi.
Vandringen i Quilotoa? Så mäktig! Den skulle jag rekommendera till alla. Är man för trött för att själv gå upp finns åsnor och hästar som ett alternativ. De såg pigga ut, men vad vet jag. Mina ben och mitt hjärta är pigga nog för att själv knata upp.
Nere vid lagunens botten finns kajaker att hyra. Vid vårt besök blåste det för mycket – piskande sand i sidled för att vara exakt och såhär någon dag senare hittar jag fortfarande små svarta lavasandkorn i öronen. Men annars kan en tur med kajak på det turkosa vattnet vara en härlig upplevelse – 6 dollar för en timme.
Vill man gå ännu längre i Quilotoa med omnejd så finns gott om alternativ. Här kan du läsa mer hos Moa om hennes flerdagarsvandring.