Jag har haft så många tankar i huvudet den här veckan. 110% fokus på jobb, men med fragment av reflektion som jag egentligen velat tänka mer på och dela med mig av. Men, med så många procent i jobb så har tiden inte riktigt funnits.
Så jag har alltså jobbat. Börjat det där uppdraget jag skrev om för snart ett par veckor sedan. Rollen i ett projekt som kickade off den här veckan, med ett måldatum om knappt 2 år. Då ska system vara andra och många processer ändrade på den stora aktören i detaljhandelsbranschen och jag är på en så jäkla rolig plats mitt i det hela. Jobb i projekt, förändringsresor, en bricka i ett stort spel av målfokuserad leverans. Det bästa jag vet (i jobbväg).
Hemifrån fick jag ledigt från allt annat, för att från början kunna fokusera helt. Det är lätt att få ihop då, trots att pendlingsstid är lång. Tiden i jämförelse oändlig när barn inte ska hämtas eller lämnas, skjutsas till sitt, lagas mat till, vara nära. En skön start, men såklart inte hållbart på sikt. Jag vill vara med mina barn i allt det där, och därtill ska egen träning och lite annat in. Ett helt gäng ytterligare bitar i pusslet… De får läggas dit välplanerat.
Varje dag ska jag åka till Solna/Sundbyberg, ungefär 18 kilometer hemifrån och utan riktigt tidsmässigt effektiva kommunaltrafikssträckningar. Jag vet hur det kan tära, så redan från (nästan) start har jag säkrat mitt bästa sätt att åka; elcykel. Familjens befintliga är redan upptagen, och för mitt ändamål har jag köpt en ny och något starkare variant. Pendling, check.
Säg hej till min Rawbike!
Den hann bara komma till veckans sista av 5 pendlingsdagar. Men nu så!
Men såklart känns det lite märkligt att vara på ett kontor. Det känns obekant onormalt efter det som sedan 5 månader blivit det nya normala, och jag föredrar helt klart en variant med mer tid hemma men ändå; vilken energi det ger. Att träffa kollegor, känna känslan i luften på arbetsplatsen. Klä på sig riktiga kläder på morgonen (halleluja!) och åka till ett jobb. Jag är säker på att den energin behövs… men att göra det varje dag tar på energin i längden. Just nu är jag glad att vara där och få en arbetsplats energi och relationer, men jag hoppas att fördelningen på sikt blir hållbar.
Det är en av tankarna jag haft. Ni vet hur alla pratar om vad som kommer att bli det nya normala, och kommer vi någonsin gå tillbaka till som det var förut? Nej… men det går ännu snabbare att ställa om till något som är bekant. Företag och alla kommer att behöva bestämma sig för det långsiktiga.
Min första arbetsvecka på 2,5 månad, så normalt. På jobb, bland folk. Har älskat det denna vecka och kommer göra länge kan jag lova.
Så, så var min start. Utöver det fylld av tacksamhet att sommaren kom tillbaka, och även om den gjorde det samtidigt som jobbet började så är det så skönt att få en ”gratischans” till att hålla sommarkänslan ett tag till. Ljusa morgnar, kvalitativa kvällar. Och helg som är helg.
Kvällsdoppet hemma Helg i saltsjöbaden En bättre vardagskväll i sjöstan Snart hemma efter lång arbetsdag
Imorgon börjar barnen åter skolan efter sommarlovet, och nog ska det bli skönt med vardag. En ny, nygammal, onormal normal och ja… den där livet händer.