nacka

Vecka 6 och allt är som vanligt

Det är helt osannolikt att det bara gått en vecka sedan jag kom hem, och att drygt 1,5 vecka i Thailand var så lite som bara några dagar längre än de som gått här hemma sedan vi landade en tidig söndagsmorgon. Jag hörde ett resonemang någonstans, att den där ”jag hann tänka igenom hela mitt liv” som inträffar om man hamnar i ett nära-döden-trauma handlar om att hjärnan reagerar så starkt på allt nytt så att allt processas på ett annat sätt och att tiden upplevs gå ofattbart långsamt. Så – det är troligen detsamma på resa då, tänker jag – inte minst en som fylls av upplevelser, i relation till vardagliga livet som rusar fram snabbt just för att många inslag i det är repetitivt. Två veckor kan upplevas som en evighet. Hemma är en vecka kort som en nysning.
Jag njöt så av Thailand, allt var så så ljuvligt. Här hemma processar vi varje dag, pratar om det som vi hade och som var, kollar bilder och minns. Det känns ljuvligt, som att vi har att minnas resten av livet. Det bästa med resor! Lång kändes den, trots allt.

Men ja – vi kom hem, åkte direkt till Bålsta för att kolla USM-handboll och Orminge för innebandy och sen nyste jag och veckan var förbi.

Men okej – helt blank har den förstås inte varit. Utan, snarare såhär.

Veckans bästa

Att vara åter i vardagen, förstås! Alltid lika härligt, att det som jag kommer hem till är det som ska vara, så som det ska vara. Familjen, hemmet. Men förutom det är jag så glad att det landat flera cuper för barnen i sommar. Tycks bli en sommar med flera långa turer till Göteborg (hej Gothia och Partille cup!), och absolut lite Borlänge också och eviga favoriten Dalecarlia cup. Stor pepp för barndomsminnen för livet för barnen, och för oss föräldrar att få vara med på ett hörn!

Fylld år gjorde jag också! Det hela passerade visserligen utan något större pådrag men barn hade bakat och jag fick ett par nya skidor vilket förstås är wow och längtan att stå på snö igen börjar växa sig stor.

Just nu är nästa Åre-plan vårvinter i påsk… men nej, det går inte. Måste trolla in något innan dess, när mars-helgen vi planerat för fick en olycklig schemakrock (ja, vi prioriterar att heja fram handbollslaget i USM istället – det är viktigare!)

Valet föll på ett par Atomic Maven 93. Provåkt har jag inte, men läst recensioner och tester till förbannelse. Detta blir bra!

Veckans roligaste

Det kan ju låta konstigt men padel är det roligaste inslaget i min vardag och denna vecka var det extra kul att vara tillbaka efter frånvaron. Det brukar påverka i form, men två seriematcher bjöd på många poäng, hurra!

Veckans mysigaste

Igår var ett gäng snart 15-åringar hemma och erbjöd sig mellomysa med Meja, och jag och Henke fick en spontan lördagskväll på Söder. Erkänner – missar gärna precis varenda avsnitt av mello, och är gärna mer fri vuxen på stan.

Veckans bästa mat

Var på lunch hos kusinerna idag, och bjöds på en så god glasnudelsallad med marinerad kycklingfilé och sojamajonäs. Till och med godare än ”välkommen hem”-tacosen som vår familj kanske inte är ensamma om att ofta hamna i, motsvarande min barndoms köttbullar med potatis och brunsås efter resa. Någon mer?

Veckans längt

Det är bra att landa lite nu, men det finns längt efter mer. Mer värme, mer kvalitetstid med hela familjen och inte bara delar, mer bara vara. Det kommer. Jag lever för en period (som är odefinierad i längd) med Passa på! före avvakta och rädsla (och här hänvisar jag till senaste avsnittet av Att resa-podden för mer utsvävning kring det). Det finns längt.

Veckans resa

Denna vecka njuter jag av Cathinkas underbara bilder från vibrerande Asien; Bangkok, Kambodja, Vietnam. Hennes Instagram bjuder på alla bilder och bloggen börjar redan fyllas. Den hittar ni här.

Jag lovar; Cathinkas bilder är kvalitetsmässigt så långt ifrån min variant av Angkor Wat (anno 2006) som det går att komma….

En fin vecka, lägger jag bakom mig. Den inleddes kan nämnas med att jag fick känna mig som en morgonpigg person, men det höll förstås bara i sig i ett par dagar – och ärligt talat… Jag kan säga att min vanliga dygnsrytm med kvällspigghet och morgontrötthet ändå känns roligare. Det vill säga; även denna gång övervanns jetlag åt båda håll utan några större problem – men nu ska jag nog absolut knyta ihop säcken för denna vecka och fånga sömn. Den har varit lite sisådär en period. Wish me luck!