Igår somnade Stella 23.45. Hon är en riktig nattuggla… Eller ja, kvällsuggla i alla fall. Detta var efter totalt 12 vakna timmar under dygnet. Inte bra…
Det var dock med förvåning – och glädje, och pigga känslor i kroppen – jag vaknade av Henkes väckarklocka strax innan Stella började jollra vid kvart i sju. Rekord minsann, hon sov hela natten! Ja, om det nu räknas när 4 timmar av hennes förväntade och önskade sovtid gått när hon väl somnat. Oh well, man får vara glad för det lilla…
