Sagt med mycket kärlek förstås!
Mitt yngsta barn är rätt jobbig för tillfället får jag säga. Det är skönt att det är barn nummer två så man vet att vissa saker kommer gå över… Som att visa att en måltid är avslutad genom att kasta mat på golvet och vända upp och ner på tallriken. Eller så fort han inte får tillräckligt med uppmärksamhet ge sig på närmaste kökslåda och riva ut varenda grej. ”Stella, tror du lillebror kommer lära sig att inte göra sådär?”, som jag sa uppgivet imorse. ”Ja”, svarade Stella. ”Men det kommer ta många, många dagar”. Jo. Det är väl så det är.
Vaknade tidigt gjorde han också, strax före 6. Så vid 9 var det bara att stoppa ner honom i sängen och där sover han än – 1,40 senare. Den tidiga sovningen gör förhoppningsvis att han kan sova igen i eftermiddag, lagom tills Stella ska på kalas. Det vore alldeles ypperlig tajming!
Innan dess tar vi en sväng till centrum och köper present till kalaset och galonbyxor åt Max. Kanske en ny klänning åt Stella också, och en pannkaksfika är utlovad – det blir ett bra komplement till korvkalas vid 14-tiden.