Tänk när jag började på mitt jobb. Då tyckte jag det var väldigt konstigt att det kramades. Det var (är) ju ett proffisionellt ställe liksom, hur kom kramarna in i bilden? Ni vet, av min nya chef och vår VD första dagen, sådär. Så började det. Och sedan fortsatte det.
Jag lärde mig kulturen ganska snabbt. Älskade den nog ännu snabbare.
Idag avtackades jag med frukost ihop med två andra vapendragare. Och oj, vad jag har kramats. Kanske med någon nyare som inte var helt bekväm med det? Bara att lära sig!
Men ja, oj vad sorligt det kändes. Men ändå har jag nu slagit över till att se fram emot mitt nya, likväl som beslutet och läget har landat rejält hos mig. Så, när jag idag sa tack och hej så var det mest med glädje över alla fantastiska människor jag fått äran att lära känna de här åren, och allt jag lärt mig i stort. Så jag lyckades till och med tacka för mig utan att börja gråta. Det är stort för mig som kan vara rejält känslomässig i sådana där situationer. Darr i rösten däremot – ja men ja.
Jag jobbar dock kvar till nästan den sista den här månaden, men det blir nog inte någon mer kontorsdag utan jag har fullt upp hos kund. Med lite semestrar och annat landar det på 11 arbetsdagar. Sen var den sexåriga sagan alles. För den här gången iallafall. Dörren tillbaka är öppen men den är såklart inget jag tror mig passera igen. Fast man ska aldrig säga aldrig. Men från och med snart så fokuserar jag, såklart, på en sak i taget.
Efter några timmars jobb fick jag barn överlämnade utanför jobbet. Planeringsdag på förskolan och skiftbyte ungefär halvvägs in på dagen. Som alltid fick det bli lunch på Waynes på Mio, Kungsgatan för där är så barnvänligt och finns en lekhörna så det är ett sätt att garantera att få i sig hela lunchen.
Sen tänkte jag dra med kidsen till Kulturhusets Rum för barn men nej – vädret idag sög rent ut sagt (”det snöar”, sa jag. ”nej, det jegnaj”, sa Max. och lade till ”jag fjyser om huvudet. vill åka hem”) och med alla väskor och påsar jag hade med mig idag så orkade jag inte mecka med barnvagnslämning och släpande utan drog hem för en mysig eftermiddag hemma istället.
Lite hemmagjord pizza på tortillabröd, en mysig film (Älska mig igen) och så gick den fredagen. I lugnt mak men ack så skön. Välkommen helg!