Paleochora - mysig by på Kreta

Det fria livet som egenföretagare (?)

Jag tänkte börja skriva lite om att jag jobbar en sista vecka nu, innan jag får 4 veckors semester. Bara 4! Jag som är egenföretagare med bra faktureringsgrad och allt. Inte alls vad jag egentligen tänkt. Runt 6 veckor är snarare lagom. Men, jag må vara egen men jag har ett uppdrag, och i det behöver jag anpassa mig efter min uppdragsgivare. I nuläget är jag på ett längre uppdrag, i ett intensivt affärssystemsprogram och får anpassa mig efter det som är riktlinjer där. Och frihetsmässigt så bygger det om inte annat en ekonomisk frihet, som på sikt har sin effekt. Jag har just skickat junis faktura, och är i mål för året. Skulle kunna vara ledig resterande 2021, faktiskt. Fast det tänker jag inte vara – utan i början av augusti checkar jag in igen efter mina 4 veckor.

Så jo, det var där jag tänkte börja – lite om semesterlängtan. Men så såg jag ett utkast i min blogglista, som hade rubriken Bokslut 2020 och som aldrig blev färdigskrivet och publicerat så vi kan ju börja där? Om egenföretagande och huruvida det är frihet eller inte.

Bokslut 2020 – från utkastlådan i april

Det där med att vara egenföretagare – är det så bra? Jag tycker många med den anställningsformen, den uteblivna anställningsformen, verkar slita rätt hårt. Jaga uppdrag, jaga timmar, jaga fakturering. Ibland undrar jag om det verkligen är så mycket att fronta med när man pratar om livsdesign och frihet? Hur kan det konstanta jagandet och ‘inget är tillräckligt’ vara frihet, och blir man någonsin fri om man känner ekonomisk stress? Likaså, när jag är på ett uppdrag så ber jag uppdragsgivare om ledigt. Eller anpassar efter det som händer på uppdraget, till så stor utsträckning så att det går långt förbi de anpassningar jag gjorde som anställd. Som anställd finns alltid ett än högre inarbetat förtroendekapital, och som de allra flesta jobbar numera så finns stor frihet. Jobba på distans från annan ort? Inga problem. Lägga ledighet utanför den vanliga sommarperioden? Inga konstigheter. Digital nomad är inte längre något som är för egenförtagare enbart. Dagens arbetsmiljöer möjliggör för långt fler. Inte alla yrkesgrupper och inte alla arbetsgivare – men att detta är en konkurrensfaktor för företagen på sikt är jag övertygad om.

Jag tror att vinnarna frihetsmässigt efter pandemin kommer att vara de anställda snarare än giggarna.

Men jag är ju egen. För att på sätt och vis ha mer frihet. Och nu har jag gjort ett bokslut för 2020, finansiellt alltså, och jobbmässigt kan jag titta tillbaka och konstatera mer bortom det.

Jag gjorde ett sämre resultat än 2019, men det har många orsaker och ja – pandemin är ett. Men jag gjorde ett bra resultat! En plussiffra efter allt på tre kvarts miljon. 2019 spräckte jag den magiska gränsen och hade således ungefär 25% bättre resultat. Då har jag tagit full lön, satt så mycket det går till pension (läs mer om det här) och ja – haft mina rullande kostnader och intäkter. Bra så. Jag är nöjd!
Min lön nu, den jag ser på mitt lönebesked varje månad, är betydligt lägre än den jag hade som anställd. Men lägger jag ihop det jag får ut där med det jag sedan tar som utdelning på resultatet, så blir slutsumman jag får ut netto rätt lik. Mer hade gått till skatt annars från min personliga lön. Samtidigt betalas från företaget enorma summor skatt… så för svenska staten är det nog samesame.
Min lön håller. Företagets konton växer. Nuet är bra, jag bygger trygghet på sikt.

Jag har varit ledig 15 veckor under 2020. 15!
Ett år utan resor… Alltså? Tidigt januari, sportlov, påsklov. Hela juni och juli, halva augusti. Spridda dagar höst, hela julen.
Jag har varit ledig med full lön.

Det är här den stora skillnaden är. Jag behöver be min uppdragsgivare om ledigt, eller stämma av om min tänkta ledighet är okej. Men i övrigt bestämmer jag.
Och så tar jag det betalt som jag är värd, och det betyder att jag har ett bra inflöde som täcker.

Det var det jag hann…

Men sen publicerade jag aldrig. Knöt inte ihop säcken, helt enkelt. Kanske också obekvämt att skriva siffror? Hur nu det kan vara känsligt – för det finns ju helt öppet online för den som letar. Well.

Och nu sitter jag här – med en vecka kvar till semester och sådan längtan efter att starta den. Lite ovilja att se fram emot bara 4 veckor. Men well. Vi börjar (om allt går som det ska, pepparpeppar) med det på bilderna nedan – och för många år framåt finns möjlighet till långa perioder av annat än 9 till 5. På sikt är det rätt fritt, ändå?

Följ mig!

Mer läsning...
För det var sommaren som blev höst