När jag nu ser tillbaka på de första 4 månaderna med Stella, så kan jag konstatera att jag verkligen tycker att det var en magisk gräns där kring 3-månadersdagen.
Efter den;
– …skriks det nästan ingenting längre
– …blir hon inte attackhungrig på samma sätt, man har lätt 30-45 minuter på sig att erbjuda mat, ibland mer, efter att hon vaknat. Inga fler amningar på cykelställ och dylikt med andra ord. 🙂
– …finns verkligen rutiner! Det hade säkert tagit längre tid om vi inte tagit kommando och börjat med schema. Detta visade resultat efter bara ett par dagar och satte sig helt efter en dryg vecka, och nu vet man alltid vad som gäller. Vi vet när hon blir trött, hur mycket sömn hon behöver och på ett ungefär när, och med detta i ryggen är det lätt att tolka signalerna. Förutom att dagarna är enkla att förutspå så somnar hon också gott om kvällarna i "normal bebistid", senast klockan 8, så vi får mycket vuxentid också.
– …har såklart Stella blivit mer lugn och harmonisk också. Hon får ju den sömn hon behöver, och vi kan hjälpa henne till en skön rytm som hon trivs med.
– …är hon mer medveten om världen runt omkring, och är mer fascinerad av denna. Det innebär att hon har ett annat tålamod, och till exempel kan sitta i vagnen ganska länge och se sig om, eller i bärselen. Hon tröttnar inte efter korta stunder, utan roas hela tiden av allt och ingenting. Hon behöver inte längre vara i sin egen lilla värld, utan är en del av den stora världen runt omkring henne – och det trivs hon med.
– …är amningen så otroligt smidig. Den har varit bra från början, men efter de första månaderna så blev hon snabbare, verkligen effektiv, och jag kan ganska lätt läsa av om hon blir helt mätt och allt annat runtomkring. Och de där jobbiga ökningsperioderna är förbi.
– …är magen stabilare, så man behöver inte byta 100 blöjor om dan.
Livet med Stella var underbart även innan 3 månader, men jag måste ändå säga att just det här med tydliga rutiner är hur skönt som helst, och jag tycker att hon är lättroad och nöjd mest hela tiden. "Snäll" som folk brukar säga – lite fel ord tycker jag, alla bebisar är snälla. Men nöjd iallafall. Hon trivs med livet och mår bra. Och det gör vi också!